Briljant teknik skapar inga snabbväxande exportföretag

Fortfarande lever Sverige gott på gamla företag. Men det räcker inte i längden.
Det behövs nya snabbväxande exportföretag. Miljöteknik är en möjlighet. Men excellent teknik allena ger ingen framgång. Också affärsmodellerna måste fungera.

(Publicerad 2011-12-13)

Ska de bli fart på svenska miljöteknikföretag behöver både samhällsdebatten och politiken ett nytt fokus. Det menar Per Frankelius, docent vid handelshögskolan vid Örebro universitet.
– Affärslogiken är numera nätverk. Värdestjärnor i stället för värdekedjor, sa han vid en Esbri-föreläsning i november.
I förra veckan presenterades en internationell forskningsrapport om just miljöteknikföretagens utmaningar och framgångsfaktorer. Närmare 100 miljöteknikföretag i Sverige, Estland och Lettland har djupintervjuats. Per Frankelius är ansvarig för den svenska delen av studien.

Studien visar att många miljöteknikföretag är briljanta på teknik, men har samtidigt svårt att få fart på affärerna.
Den internationella marknadsföringen är en anledning till detta. Behovet är stort, men resurserna knappa.
– Det kan ses i ljuset av att innovationspolitiken främst handlat om att stimulera teknik- och produktutveckling. Sverige bör satsa seriöst på både teknik och affärsforskning.
Den statliga Stiftelsen för Strategisk Forskning får, som exempel, enligt stadgarna inte inrikta sig mot forskning om ekonomi och affärsutveckling.
Universitetens forskning och utbildning håller, anser de studerade företagen, inte måttet när det gäller att få stöd i kommersialiseringsprocessen.
– Affärsrelaterade ämnen får i regel betydligt mindre resurser än teknikrelaterade.

En vanlig uppfattning är att bristen på riskkapital hindrar företagens expansion. Per Frankelius tror inte att det är sant.
– Det är, i alla fall inte internationellt, brist på riskvilligt kapital. Men däremot brist när det gäller förmågan att leta upp det.
Klusterbildningar hör till det som bland andra politiker skattar högt som ett medel att skapa synergieffekter. Studien av miljöteknikföretagen indikerar emellertid en annan bild.
De flesta företagen känner inte igen sig i uppfattningen att de skulle ingå i, och ha substantiell nytta av, några klustermekanismer.
Huruvida företagen har rätt (kluster spelar ingen roll) eller politiker har rätt (kluster är viktigt) är dock en fråga som kräver fortsatt forskning, menar Per Frankelius.
Den övergripande slutsatsen i forskningsrapporten är att affärsproblem är lika viktiga som teknikdito.
– Miljöteknikföretagen kan vara en möjlighet till en framtida försörjningsbas. Men då måste samhället göra en ny diagnos och inrikta sig mot en ny medicinering.

Den måste vara befriad från det så kallade linjära tänkandet. Alla entreprenörer har olika utgångspunkter för sina företag. Och då duger det inte med en enda modell för att stödja dem.
– Det som behövs är något flexibelt som kan användas olika från fall till fall. Men det finns ingen patentlösning, sa Per Frankelius vid Esbri-föreläsningen.
Den modell som skulle fungera behöver likna en orgel. På samma instrument kan man spela olika tonarter och musik i varierande genrer.  Även om organisten är skicklig så är det huvudsakliga ansvaret för att skön musik uppstår inte hans utan kompositörens.
När det gäller företagande så måste förstås entreprenören vara kompositör.

Pär Rönnberg pr@iva.se