"Entreprenörer är egensinniga och kan i bland vara svåra att hantera"

Stenkullen, Lerum i juni. Peter Wållberg har rimligen torrt på fötterna när han beskriver vad som utmärker sanna entreprenörer. Säkert kan de vara (eller måste vara) egensinniga och under stundom besvärliga. Peter Wållberg är ju själv, sen 1973, en av de framgångsrika i Sverige. Det var då han av en slump (hans egna ord) startade BIM Kemi. Och det kemiföretaget är just framgångsrikt.
(Publicerad 2010-09-07)
Alltnog; från start växte BIM rasande raskt. 1997 korades BIM till Veckans företag av IVAs projekt Ljusåret. Då var omsättningen drygt 300 miljoner kronor. Förra året nuddade man halvmiljardstrecket.
Kemiföretaget i Stenkullen är inriktat på att utveckla och tillverka specialkemikalier till pappers- och massaindustrin. Specialkemikalier kan möjligen, för den oinvigde, resultera i bilden av små skvättar i enliters petflaskor. Glöm det. Leveranser sker vanligen med tankbil eller åtminstone i volymer om 1 000 liter.
– När vi tar fram en ny specialkemikalie startar utvecklingen i de allra flesta fall med ett problem hos ett företag. Eller med en möjlighet. Man bygger om en anläggning eller startar något nytt. Eller så vill man förbättra kvaliteten, sa Peter Wållberg.
Kundnära utveckling är en av faktorerna som gjort BIM till hovleverantör av problemlösningar för skogsnäringens förädlingskedja.
Utgångspunkten är helt annorlunda än den de gigantstora kemiföretagen tillämpar. De, hävdade Peter Wållberg, utgår från vad de har och kan, sen ser de vad som går att göra med det. Kemi a la BIM börjar alltså i den andra änden – hos kunden eller kundens kund. Lagervaror är därför svåra att hitta i Stenkullen. Produktionen sker till största delen mot kundorder.
Det räcker naturligtvis inte att enbart ta utgångspunkt i kunders speciella behov. Kunskap måste till. Det är ytterligare en faktor bakom BIMs expansion.
För Martin Wållberg är de omkring 180 anställdas utveckling och kompetens en av huvuduppgifterna.
– En tredjedel av all personal i Stenkullen arbetar med forskning och utveckling, sa han.
Klicka här för korta fakta om BIM Kemi.
För BIM är det vardagsmat att ha nära kontakt med universitet och högskolor. BIM var initiativtagare till kemibranschens forskarskola. Doktorstitlar ger ingen uppmärksamhet i lokalerna.
Peter Wållberg ser industridoktorander som en brygga mellan akademi och företag. Men han påpekar samtidigt att akademiker på högskolor och universitet sällan, det finns undantag, har förståelse för behoven och tillvaron på små och medelstora företag.
Forskningen på Internationella handelshögskolan i Jönköping med professor Leif Melin, som bland annat har fokus på ägarfrågor, får pluspoäng av far och son Wållberg.
Nå, anläggningen i Stenkullen rymmer bland mycket annat flera stora lab utrustade med den apparatur som rimligen kan behövas. Viss utrustning är så unik att den bara finns i ett exemplar – globalt sett.
– Egenutvecklat, sa Peter Wållberg, tämligen belåtet.
BIM är mer än Stenkullen. Tillverkande dotterbolag finns i sex länder. De nordiska är fortfarande huvudmarknaderna. Men bolagets varumärke syns i Asien och i Sydafrika. Tyskland, Storbritannien och länder där pappers- och massaindustrin är betydande finns förstås på BIM-kartan.
– För att kunna ge kunderna det de vill ha måste våra fabriker vara mycket flexibla, sa Peter Wållberg. Bara ibland tas patent på de mixturer som forskats fram.
– Patent är svåra att skydda. Bättre är att det vi utvecklar är svårt att kopiera.
Den kanske viktigaste faktorn som gjort BIM till ett ledande specialkemiföretag är k u l t u r. Företagsunik sådan. Den ska sitta i väggarna.
– Köper man som anställd inte BIMs grundläggande värderingar så passar man bättre utanför staketet.
Familjerådet, BIM är familjeägt till 100 procent, framhåller att det ska vara roligt på företaget.
– Ansvaret för att vi ska ha roligt ligger hos varje individ.
Kulturfrågor höll under en period, som började för nästan tio år sedan, ställa till det på allvar för det dittills snabbväxande bolaget.
Planeringen för en framtida generationsväxling var inte klar. En extern vd rekryterades enligt konstens alla regler. Människor med välputsade storföretagsglasögon anlände till företag och styrelse. Kulturkrock.
– Det blev två företagskulturer och det är sämre än en dålig. Sen väntade vi allt för länge med att rätta till det hela.
Efter ett runt halvdecennium gjorde man slag i saken. Styrelsen fick gå. Den ersattes med två familjemedlemmar och två externa personer med god kännedom om medelstora entreprenörföretags situation och möjligheter.
– Det var en jobbig process som aldrig hade gått att genomföra utan Martin.
Per-Olof Rengstedt anställdes som koncernchef.
– Vi vände utvecklingen. 2008 och 2009 var tuffa. Ändå gav 2009 det bästa resultatet på många år, sa han.
Martin Wållberg påpekade att trots kris även utanför bolaget så satsade man mer än någonsin på kompetensutveckling och FoU.
Tillsammans kom man fram till en nygammal företagsfilosofi. Tillväxt är bra, men lönsamhet är bättre.
Allra bäst är dock starkt fokus på värdedisciplin, kundnärhet och dess konsekvenser.
En genomtänkt projekt- och utvecklingsorienterad nätverksorganisation har etablerats. Team sätts ihop med lämpliga deltagare från alla BIM-bolag.
– Den person som är allra mest kvalificerad blir teamledare. BIM-andan stärks på så sätt, sa Per-Olof Rengstedt.
Peter Wållberg har sen flera år många roller. Ingen särskilt formell. Han är operativ teamledare, sysslar med entreprenörskap, sitter i styrelsen och har tillsammans med Martin ägaransvar.
– Vd vill jag inte vara. Jag vill starta saker. Inte förvalta, sa Peter Wållberg som numera, som andra Bimmare, får genomgå utvecklingssamtal med sin chef.
– Peter är kanske inte den som skapar struktur i företaget, kommenterade denne.
Fast, trots att man nu fått ny fart, så kanske BIM lever farligt. Papper och massa – kan det verkligen finnas tillväxt där?
Det tror man stenhårt i Stenkullen.
– Visst minskar tidningspapper, men förpackningar blir större. Det kommer nya produkter. Det är en chans för BIM, även när svenska företag opererar utomlands. EUs kommande miljöregler kan ge möjligheter. Om man kan anpassa sig till kraven. Ingen idé att spjärna emot. Men mer byråkrati blir det, sa Peter Wållberg.
Å andra sidan, påpekade Per-Olof Rengstedt, att det är storföretagen i Europa som har kraft att påverka regelverken. För den som vill starta ett nytt kemiföretag kan ett strängt regelverk bli nära nog näringsförbud.
Rent generellt ansåg Peter Wållberg att företagsklimatet blivit bättre.
– Ska innovationskraften i Sverige öka måste skyddet för och stödet till mindre företags FoU öka. De kan ju inte forska för att höja den allmänna kunskapsnivån i landet. Kan man acceptera och ta konsekvenserna av att entreprenörer är kontroversiella personer blir det resultat, sa han.
Bättre FoU-stöd till små och medelstora företag utanför universitetens portar, tack. Och ordentlig avdragsmöjlighet för FoU redan i deklarationen vore mer än välkommet.
Martin Wållberg framhöll att det vore bra om problemen vid generationsskiften i familjeägda bolag kunde underlättas, men framhöll samtidigt det positiva i att arvs- och gåvoskatten har förändrats.
– Just generationsskiften är en stor utmaning för många företag, sa han.
Det finns, konstaterade Peter Wållberg, ett gap mellan politikers ekonomiska välvilja gentemot företagandet och de regelförfattande tjänstemännen.
– De sistnämnda siktar alltid på att stoppa världens störste och mest förslagne skurk. Ytterst få entreprenörer har tid eller intresse att operera utanför lagens råmärken. De vill ägna sig åt teknikutveckling och sova gott om nätterna,sa han.
Fast om de lokala politikerna och tjänstemännen i Lerum, där Stenkullen ligger, hade han bara gott att förtälja.
Pär Rönnberg pr@iva.se
Senast ändrad: 2010-09-07