Erfarenheter från framgångsrika entreprenörer

Vad ska vi göra för att få ändå bättre fart på svenskt företagande? Här är några aktuella tankar och iakttagelser från de företagare som vi efter 13 år åter besökt. Då, 1997, blev de alla, av IVAs projekt Ljusåret, utsedda till Veckans företag i sina respektive län.

(Publicerad 2011-02-07)

Internationalisering

Påfallande många av de riktigt framgångsrika Ljusårsföretagen satsade på internationalisering. De är vad man skulle kunna kalla micromultinationella företag, men här kan mycket mer göras.
– Exportrådet är duktiga och man borde satsa mer på deras verksamhet. Utbilda 10 000 svenska exportsäljare så får vi fart på landet, säger Mikael Blomqvist, grundare av Roxtec i Karlskrona med dotterbolag i 12 länder.
– Många bolag kan ha en bra produkt som i början säljer sig själv. Men för långsiktig tillväxt är en effektiv säljorganisation avgörande, säger Nicolas Hassbjer grundare av HMS Industrial Networks.
Både Roxtec och HMS har vunnit Exportrådets Stora Exportpris.
För att lyckas att växa med lönsamhet på en internationell arena är det viktigt med rätt rådgivare; folk som har praktiskt erfarenhet. Jan Ryde, vd och ägare av Hästens Sängar, letade länge.
– Jag intervjuade massor med människor, men till sist hittade jag rätt person. Så nu har vi anställt Nick Braden som global president. Han har gjort den här resan förr; att ta upp ett medelstort familjeföretag till att bli ett stort och internationellt familjeföretag. Han bor i Washington, men är i Köping två veckor i månaden.

Företagsklimatet

Företagsklimatet har blivit mycket bättre sedan slutet av 1990-talet. Det verkar som om politiker, i varje fall lokalt, förstått sambandet mellan lönsamma, välskötta företag och trygga arbetstillfällen.
– Man betraktas ju inte längre som en bov bara för att man är företagare, men fortfarande borde man titta på skattesystemet och just risktagande. Att starta företag är förenat med stora risker. Därför är det kanske inte så konstigt att inte fler gör det, om man har ett tryggare alternativ, säger Mikael Blomqvist.
Inga-Lisa Johansson, Daloc:
– Det är människor som skapar och påverkar kulturen. I en liten ort, som Töreboda, jobbar grannar och släktingar ofta på samma företag. Det är en skillnad mot arbetsplatser i storstäder. De som klagar på företagsklimatet i landet finns i de stora städerna. I de små orterna, där stor del av de tillverkande företagen finns, ger närheten till allt och alla fördelar.

Ägarfrågor

Ägarskiften är ett särskilt problem. Daloc och Hästens är familjeföretag sedan tidigare generationer, BIM Kemi och Ryftes Grönsaker har under de senaste åren skiftat över (eller planerar för) till andra generationen.
För Mikael Blomqvist var det en lång process att hitta rätt ny ägare när han själv ville kliva av.
– Rune Andersson med Mellby Gård Holding var den ideale industrialisten och han ville köpa.
För Nicolas Hassbjer och HMS blev det börsen.
– Hade inte börsen varit ett alternativ hade vi varit en liten division i en stor utländsk koncern. Möjligheten att notera mindre bolag är viktig för Sverige. De kan ju annars komma att lämna landet. För innovationssystemet är börsen en tillgång. Det finns alldeles för få rika personer i landet som kan och vill gå in som ägare i ett tillväxtföretag, säger Nicolas Hassbjer, som tillsammans med sin kompanjon och bolagets nuvarande vd Staffan Dahlström, fortfarande är bolagets största ägare.
En sak genomsyrar alla Nicolas Hassbjers tillväxtförklaringar: långsiktigt tänkande.
– Många tror att börsnotering är det samma som kortsiktighet och att analytiker bara är intresserade av siffror. Det är fel. De analytiker som följer HMS är både intresserade och kunniga. De ställer ofta relevanta frågor, som gör att man måste tänka till. Någon förändring mot kortsiktighet har inte alls ägt rum. Lång eller kort sikt beror nog mest på vilken styrelse man har.
Fast visst har börsnoteringen gett en del merarbete. Redovisningsprinciperna är, exempelvis, avsedda för jättebolag och onödigt komplicerade.
Ägandet är väsentligt. Ägande är att ta ansvar, menar Inga-Lisa Johansson, vd och huvudägare för Daloc, Skandinaviens främsta tillverkare av säkerhetsdörrar.
– Tydliga och eniga ägare är en framgångsfaktor. Obeslutsamma ägare är farliga.
På Universum Framtidskommunikation, som ägnar sig åt employer branding, är grundaren Lars-Henrik Friis Molin fortfarande majoritetsägare och styrelseordförande, men drygt 30 procent av aktierna ägs av ledning och andra nyckelpersoner.
Michal Kalinowski är bolagets vd.
– Vi är alltså fortfarande ett ägarlett företag. Jag tycker det är en bra modell. En entreprenör är sällan en bra operativ chef för entreprenören vill skapa nytt, och företaget måste behålla fokus. Samtidigt behövs den entreprenöriella energin i organisationen, den ger skärpa, säger Michal Kalinowski.

Samverkan

Samverkan med högskolan framhålls ofta som en väg till framgång för mindre bolag med hightech som affärsidé. Åtskilliga examensarbetare har haft HMS som utgångspunkt och det har fungerat mycket bra. Men till forskningssamarbete är Nicolas Hassbjer tveksam. Lindrigt uttryckt.
– Vi har gjort ett ordentligt försök med ett forskningsprojekt tillsammans med högskolan. Det gick inte alls. Högskolor och storföretag kan nog finna varandra, men när det gäller små och medelstora företag, SMF, så kommer högskolan och SMF från olika planeter. När vi utvecklar är vi nära kunden och långt från grundforskning.   
För BIM Kemi är det vardagsmat att ha nära kontakt med universitet och högskolor. BIM var initiativtagare till kemibranschens forskarskola och doktorstitlar är inte ovanliga i företaget.
Grundaren av BIM, Peter Wållberg, ser indu-stridoktorander som en brygga mellan akademi och företag. Men han påpekar samtidigt att akademiker på högskolor och universitet sällan har förståelse för behoven och tillvaron på små och medelstora företag.
Dalocs vds, Inga-Lisa Johanssons, bild av högskolor och universitet är inte helt positiv.
– Vi samverkar med högskolor om det är möjligt, till exempel med examensarbeten. Men högskolorna är fascinerade av storbolag och har svårt att begripa sig på mindre företag. I stat, på högskolor och skolor och inte minst i storbolag exi-sterar en förvaltningskultur. Det gör dem inte enkla att ha som samarbetspartner för innovativa och entreprenörledda mindre bolag.
Fysikern Hans Dahlin grundade medtekbolaget Helax 1986 utifrån forskningsrön om datorsystem kring strålbehandling av cancer. Han har en bestämd uppfattning om vad som skulle få fart på kommersialisering av forskningsrön i Sverige.
– Jantelagen måste bekämpas. Det finns många potentiella innovationer i Sverige. Samverkan mellan forskare och företag organiserade i kompetenscentrum borde kunna återuppstå och förstärkas för att kunna ta till vara svensk unik kunskap inom exempelvis strålbehandling och kommersialisera den, säger Hans Dahlin.

FoU-stöd

– Ska innovationskraften i Sverige öka måste skyddet för och stödet till mindre företags FoU öka. De kan ju inte forska för att höja den allmänna kunskapsnivån i landet, säger Peter Wållberg.
Bättre FoU-stöd till små och medelstora företag utanför universitetens portar. Och ordentlig avdragsmöjlighet för FoU redan i deklarationen vore mer än välkommet.

Utbildning

I Åtvidaberg tillverkar och säljer  Assalub utrustning för rationell smörjautomatik. Tillgång till välutbildad personal är, trots att personalomsättningen är minimal, naturligtvis viktig för bolaget. Därför är Assalub engagerat i Teknikcollege i Östergötland. Idén med Teknikcollege är att skolor, kommuner och företag ska samverka för att modernisera och utveckla industriteknikutbildningen.
– Det är märkligt att så få söker till industriprogrammet. Det ger ju nästan garanterat jobb. Fast ska det bli ordentlig fart på nyskapandet i landet så måste skolan och utbildningen i stort renoveras. I andra länder blir man uppmuntrad att läsa det som behövs. I Sverige gäller fritt val på gymnasiet. Det behövs mer styrning inom utbildningen, säger delägaren Pär-Olof Funck.
Tillgång till kompetent arbetskraft är en av de väsentliga faktorerna för Dalocs framtid. Därför samverkar företaget ”så mycket vi får” med de skolor som finns inom rimligt avstånd.
– Vi tar emot alla praktikanter som vill komma till oss. Anställdas barn får några veckors sommarjobb för att lära sig att industriarbete inte är smutsigt och tungt. 
En riktigt bra grundskola i elitklassen hör till sådant som Inga-Lisa Johansson gärna såg i Töreboda. Då skulle ju unga människor med barn söka sig till och stanna i Töreboda. Länge.
Mikael Blomqvist sitter i styrelsen för högskolan i Blekinge.
– Det är många ungdomar från Kina och Indien som vill komma hit och studera i ett år, men få svenskar som vill åka till Kina eller Indien. Det tycker jag är oroande, att våra ungdomar inte är hungrigare.

Regelverk

Det finns, konstaterade Peter Wållberg, BIMs grundare, ett gap mellan politikers ekonomiska välvilja gentemot företagandet och de regelförfattande tjänstemännen.
– De sistnämnda siktar alltid på att stoppa världens störste och mest förslagne skurk. Ytterst få entreprenörer har tid eller intresse att operera utanför lagens råmärken. De vill ägna sig åt teknikutveckling och sova gott om nätterna!

Katalysatoreffekt

Just entreprenörens förmåga att fungera som en katalysator betonas av flera. Det finns många duktiga människor och större företag som behöver någon som kan dra nytta av den vitamininjektionen.
– Entreprenörer kan tillföra styrelser en hel del. Offensivt tänkande, exempelvis, säger Nicolas Hassbjer.
Teresa Söderhjelm
teresa.soderhjelm@iva.se