Helax – Företaget som förändrade strålbehandlingen av cancer

Hans Dahlin, grundare av Helax AB och Oncolog Medical QA.

Cancerbehandlingen i världens rika länder har blivit mycket mer effektiv. Men fortfarande får, globalt sett, 60 procent av alla som insjuknar i cancer ingen behandling alls. Hans Dahlins vision är därför att göra behandlingen enklare, mer effektiv och därmed billigare per patient.

(Publicerad 2010-04-12)

Korta fakta om Helax finns här.

Nog går det att hitta likheter mellan en katt och Uppsalaföretaget Helax. Båda verkar ha mer än ett liv oavsett vad de råkar ut för. Fast längre än så duger inte liknelsen. Jo, kanske. Katter kan få nya ägare. Precis som Helax. Fast sådana tankar fanns förstås inte i huvudet på Hans Dahlin när han på 1970-talet var sjukhusfysiker på Akademiska sjukhuset och senare chef för FoU-gruppen Datafysik och radioterapi vid Uppsala universitet. Det var åtskilliga år innan Helax blev verklighet.

Förhistoria

Hans Dahlin och hans kollegor arbetade med uppdragsforskning. Siemens var en industriell partner. Samarbetet gav ömsesidigt kunskapsutbyte. För Siemens del bolagets första system för datorbaserad strålterapi. För Uppsalaforskarna insikter om cancerbehandling världen över. Uppdragsverksamheten medförde kundkontakter. Hans Dahlin skötte dessa. I ett FoU-projekt (Computer Aided Radio Therapy, CART), delvis finansierat av Nordisk Industrifond, lyckades Hans Dahlin med kollegor, visa att effekten av strålbehandling av tumörer kunde bli avsevärt bättre om man konsekvent följde upp och samordnade resultaten av de olika stegen i behandlingsprocessen. Från diagnostik till efterkontroll. CART borde vidareutvecklas, tyckte forskargruppen. Dessvärre inget av de etablerade bolagen på radioterapiområdet.

– Dessutom var det en märklig situation. Jag var ju anställd av universitetet samtidigt som jag delvis ägnade mig åt kommersiell verksamhet, säger Hans Dahlin.

Därför föreslog han att universitetet skulle satsa på ett fristående bolag. Svaret blev: nej.

I mitten av 1980-talet var inställningen till kommersialisering av forskning uppenbarligen en smula annorlunda än den är i dag.

Helax bildas

 – Jag drevs och drivs fortfarande av viljan att kontrollera min egen tillvaro. Jag ville också se vad datorer kunde göra inom medicinen. Hans Dahlin startade Helax tillsammans med två kollegor från universitetet. Några problem med startkapital fanns inte. 23 miljoner kom från Landstingsfonden, Industrifonden, Nordbanken (nuvarande Nordea) och ett riskkapitalbolag.

– 1986 fanns det alltid pengar till dem som hade en bra idé. Ett år senare fanns hela forskargruppen från universitetet på Helax lönelista.

Men som i många forskande bolag gick kapitalet åt till forskning och utveckling. Pengarna räckte i tre år. Hade inte den legendariske cancerläkaren, Jerzy Einhorn, chef på Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset, lagt en beställning hos Uppsalaföretaget, så hade framtiden för det skuldsatta bolaget varit synnerligen skakig.

Vändpunkten

Helax system fick 510(k)-godkännande av USAs Food and Drug Administratation, FDA. Enligt Hans Dahlin som det allra första i sitt slag. Ambitionerna var höga: Helax skulle förändra strålbehandlingen i världen.

När så Siemens ville få tillgång till Uppsalasystemet gick utvecklingen raskt. Andra halvan av 1990-talet med raketfart. Skulderna försvann i takt med att marknadsandelarna ökade. Den svenska marknaden var, insåg Hans Dahlin redan från början, för liten. 1997 fanns därför dotterbolag i Tyskland, Frankrike, England, Norge och USA.

– Vår marknadsandel i Europa var långt över 60 procent.

Nya produkter var på väg. Men Siemens ville inte vara med i den utvecklingen.

– Vi förhandlade i stället med General Electric. Det blev ett avtal.

Men för ett litet bolag ger inte avtal med ett gigantiskt stort dito några garantier.

– I stort sett samtidigt som förhandlingarna med GE var avslutade fick jag telefonsamtal från GEs Europachef. Han meddelade kort och gott att GE sålt sin radioterapidivision till Varian Medical i USA. Siemens tackade nej till förnyat långsiktigt samarbete med Helax.

Det var dock ingen kris i bolaget eftersom marknadspositionen i Europa var mycket stark. Men vad gör man i en sådan situation?

– Vi öppnade ett kontor i San Francisco nära Siemens. Men det brände pengar i en rasande takt. Mer än hela den samlade europeiska organisationen.

Hans Dahlin avgick som vd. Blev chef för affärsutvecklingen i stället.

Helax säljs

Bolagsstyrelsen hade emellertid bestämt sig: Sälj företaget. Och så blev det. Kanadensiska MDS Nordion blev ny ägare. Målet var att skapa ett världsledande företag för radioterapi. Helax produktportfölj skulle vara en väsentlig del av detta. Och blev det också under några år.

– Men jag anser fortfarande att säljbeslutet var synnerligen dumt

Nå, Hans Dahlin blev den nya koncernens Europachef. Några tvistigheter om patenträttigheter uppstod inte. Helax produkter var helt enkelt inte patenterade.

Hans Dahlin hade (och har) svårt att se nyttan med patent. De är tämligen svåra att försvara för den som hamnar i en tvist.

– Patent är bara något för jurister och patentbyråer. Det som gynnar patienter ska vara öppet och tillgängligt för alla. Men andra företag ska vara steget efter hela tiden.

Det kanadensiska bolaget lyckades inget vidare med sina målsättningar. Helax produkter såldes till nederländska holdingbolaget Delft Instruments som placerade inköpet i dotterbolaget Nucletron. Även det ett nederländskt företag.

– Men fortfarande finns verksamheten kvar i Uppsala. Nu under namnet Nucletron Scandinavia. Det är visserligen omstrukturerat, men har samma organisationsnummer som Helax.

Hans Dahlin tycker, trots allt, att det är positivt att Helax teknik fortfarande utvecklas.

– Den forskningen i Uppsala är helt unik. Den verkar inte heller flyttbar utan överlever alla transaktioner.

Och än finns det kliniker som använder 1980-talets versioner av Helax system. Något år innan Helax hamnade i Nederländerna hade Hans Dahlin lämnat det kanadensiska bolaget. Han startade ett nytt bolag. Även det i Uppsala. Och även det med syftet att förbättra cancerbehandlingen i världen.

Oncolog Medical QA

 Behandlingsrummet där patienten strålas är mycket dyrt. Det gäller därför att ha hög genomströmning av patienter. Oncolog Medical har utvecklat ett innovativt system för hantering och positionering av patienten utanför själva behandlingsrummet. Sytstemet, PatLog, (Patient Logistics) ökar, hävdar Hans Dahlin, patientsäkerhet, noggrannhet och effektivitet. (Mer information om systemet på www.oncologmedical.com )

– Systemet är godkänt av FDA i USA. Efterfrågan börjar komma. Men precis som med Helax fanns inte marknaden innan vi startade.

Oncolog Medical samarbetar, som också Helax gjorde, med andra större bolag. Belgiska Ion Beam Applications, IBA, är ett av dem.

– Hittills påminner resan väldigt mycket om den vi hade i Helax, säger Hans Dahlin, som har en bestämd uppfattning om vad som skulle få fart på kommersialisering av forskningsrön i Sverige.

– Jantelagen måste bekämpas. Det finns många potentiella innovationer i Sverige. Samverkan mellan forskare och företag organiserade i kompetenscentrum borde kunna återuppstå och förstärkas för att kunna ta till vara svensk unik kunskap inom exempelvis strålbehandling och kommersialisera den, säger Hans Dahlin.

Pär Rönnberg pr@iva.se