Komplex natur gäckar även de bästa klimatmodeller

Global uppvärmning är oundviklig. Men exakt hur mycket varmare det blir klarar de nuvarande klimatmodellerna inte att räkna ut.
Variablerna är för många, datorerna för klena och tillräcklig kunskap saknas om många faktorer. Somliga kan vara så okända att ingen vet att de finns och borde vara med i modellerna.

(Publicerad 2010-10-12)

Hur väl kan framtidens klimat förutspås med dagens kunskap och modeller? Det var frågan under ett seminarium, förra veckan, arrangerat av KVAs Miljökommitté och IVAs Energi- och Miljöråd.
Professorerna Lennart Bengtsson och Helge Drange, båda experter på  olika aspekter av klimatmodellering var säkra på att klimatet blir varmare.
Detta trots att båda ansåg att modellerna har brister.
– Beräkningarna är riskanalyser, inte prognoser, sa Lennart Bengtsson, och påpekade att forskningen måste fortsätta.
Det går inte att mäta klimatgasernas exakta effekter, men väl beräkna dem. Moln och vattenånga spelar modellmässigt svårfångade roller.
Utstrålningen från jorden har minskat, men det är inte bara växthusgaser som påverkar. Det gör även aerosoler. De sänker temperaturen.

Så här långt har temperaturökningen varit mindre än vad modellerna från 1990 förutspådde.
– Den lilla uppvärmning som skett kan bero på aerosoler, men det kan också vara ett systematiskt modellfel.
Data från klimatövervakande satelliter är väsentliga för modellerarna. Men övervakning från rymden har inte funnits tillräckligt länge. Klimatbedömningar kräver allra minst data från 30 år.

Helge Drange påpekade att halten CO2 i atmosfären är högre än någonsin. Temperaturvariationerna under förra seklet var stora, men från 2080 blir alla somrar lika varma som den varmaste under perioden 1900–2006.
Hälften av den koldioxid som släpps ut hamnar i atmosfären, medan hav och land tar hand om resten. Men haven kan om cirka 20 år vara mättade.
– På sikt kan såväl hav som land bli utsläppskällor, sa Helge Drange.
Det existerar stora mängder bundet kol i marken. Vad som händer om områden med permafrost värms upp är oklart. Det är å andra sidan inte alls säkert att det kommer att ske.
– Permafrostkolet kan vara mycket mer stabilt än vi trott. 700 000 år gammal is tyder på det, sa Helge Drange.
En av bristerna med klimatmodellerna är att ingen av dem visar vad som kommer att ske regionalt.
I grova drag blir det mer regn på den nordliga delen av klotet. I ett band runt ekvatorn minskar nederbörden.

Lennart Bengtsson menade att Sverige inte blir särskilt hårt drabbat.
– I Sverige blir det inget allvarligt klimatproblem. Men politikerna har velat ha det så. Frågan är nog för komplex för dem. I Holland däremot kan man oroa sig för långsam höjning av havsnivån, sa han.
Pär Rönnberg 08-791 29 79