Oklart hur biomassan bäst kan gynna klimatet

År 2020 ska mängden energi från biomassa var fördubblad. Det är EUs mål. Men dit är det långt.
Åsikterna om hur biomassan ska användas för att minska utsläppen varierar dessutom. Minst sagt.

(Publicerad 2011-12-13)

Nippe Hylander är teknisk direktör på ÅF. Enligt honom finns stora osäkerheter om vilken roll biomassa egentligen kan spela när det gäller att minska utsläppen av koldioxid. Bland annat eftersom användningssätten är tämligen många.
Vid seminariet Bioenergin i EUs 2020-mål – olika aktörers syn och planer var Nippe Hylander tveksam till möjligheterna att nå EUs mål om fördubblad biomasseenergi.
– Potentialen är, enligt en studie, stor men biomasseanvändningen för energiändamål växer bara med en tredjedel av det som skulle behövas, sa han.
Men det finns fler problem än låg ökningstakt. Även om man adderar restprodukter från jordbruket med skogsråvara inklusive grot (grenar och toppar) räcker inte Europas egen biomassa för att nå EU-målet. Därför krävs import.
– Ska utvecklingen ta fart behövs också miljöramverk och styrmedel.
Nippe Hylander påpekade att Sverige och Finland ligger före övriga Europa när det gäller bioenergi.
Men uppfattningarna om hur biomassan allra bäst minska halten av koldioxid i atmosfären varierar. Här är några alternativ.

1. Ersätt kol med biopellets...

– Vi använder stora mängder biomassa och en ökning är på gång, sa Göran Lundgren, Vattenfall.
Bolaget vill elda biopellets i stället för stenkol i befintliga anläggningar. Målet är att ersätta hälften av kolet under en tioårsperiod.
– Om vi sålde våra koleldade anläggningar så minskar ju inte utsläppen för den skull.
Det gäller därför att förädla biomassan så att den kan eldas på samma sätt som kol.
– Än existerar inte den tekniken i industriell skala. Vi måste också nå en prisnivå som gör att biomassan blir jämförbar med kol som råvara.
I en av Vattenfalls anläggningar i Berlin har bolaget provat att byta ut kolet mot pellets av biomassa. Inga negativa konsekvenser konstaterades.
Men den skandinaviska biomassan är dyr.
– Därför måste vi importera. Exempelvis från Kanada. Där är råvarukostnaderna lägre. Trots frakten blir det billigare, sa Göran Lundgren.
Även uttjänta gummiträd i Liberia är intressanta för Vattenfall.
Biomass Capital är ett företag som också tror på möjligheterna att ersätta kol med trä. Mats Lindstrand är en av företagets grundare. Bolaget är engagerat i en anläggning i Georgia i USA.
– Ska Europa nå miljömålen krävs storskaliga metoder, sa Mats Lindstrand.
Han förutsåg att England, där man bygger om   kolkraftverk, blir en stor marknad för för biopellets.
– Men bränslet måste vara av hög kvalitet.
När anläggningen i Georgia väl börjar leverera pellets i stor skala (750 000 årliga ton) blir Europa den huvudsakliga mottagaren. Mats Lindstrand ansåg att råvaran från befintliga skogar tillsammans med nya plantager i bland annat vissa afrikanska länder kan räcka långt.
– Rätt gödning och skötsel av planterad skog ger snabb tillväxt. Mer råvara medför ökad bindning av kol, sa han.

2. eller bygg trähus...

Leif Brodén är koncernchef för Södra. Även han påpekade att Europas skogar inte räcker till allt.
– Skogen är klimatneutral. Men avskogning måste förstås undvikas om det ska stämma, sa han.
I Sverige råder nettotillväxt av skog. Här blir det därför (en smula ironiskt) nettoimport av koldioxid. Därför gäller det att hantera träråvaran på bästa sätt ur klimatsynpunkt.
– Om man vill optimera bindningen av kol är det bäst att bygga trähus av skogen. Då ersätter man cement och andra material, sa Leif Brodén.
EUs inriktning, gör energi av biomassan, betecknade han som mindre lyckad.
– Varför inte använda träråvaran för att ersätta bomull som odlas på miljötvivelaktigt sätt? Skog ska användas till produkter med högt förädlingsvärde. Sist i produktionskedjan ska man göra energi.
Globalt sett, ansåg Södras koncernchef, räcker världens skogsareal. För att öka skogsproduktionen sätter man helt enkelt fler plantor i existerande skogar.
– Hanterar man skogen rätt kan man till och med fortsätta med stenkol.

3. eller gör drivmedel...

Preem producerar biodiesel från tallolja. Michael G:son Löw är vd.
Han påpekade att den svenska satsningen på etanol inte varit särskilt lyckad.
– Nu säljs få bilar avsedda för etanoldrift. Trenden går från bensin via etanol till diesel. De flesta miljöbilar som säljs är numera dieseldrivna. Oavsett vad regeringen säger, så är det kunden som väljer, sa han.
För framtiden förutsåg Michael G:son Löw många olika drivmedel. Från storskalighet till apotekarverksamhet.
– Vad är en miljöbil? En gammal Mercedes som kör på biodiesel eller en etanolbil som kör på bensin?
Konkurrens om råvaran driver upp priset. Bristande långsiktighet i regelverk gör det svårt att genomföra stora investeringar.

4. eller minska matspillet.

– Trämassa ska användas till papper och kartong. Bra förpackad mat minskar utsläppen, sa Christer Sjölin, IVAs Energi- och miljöråd.
Enligt honom kastas/kasseras 30 procent av de producerade livsmedlen. Kan den volymen minska gör klimatet en vinst.
– Livsmedelsproduktion förbrukar mycket fossilt. Resurseffektivitet är väsentligt eftersom koldioxidmålet är det övergripande.
Christer Sjölin ansåg därför att den tallolja som Preem använder kunde komma till bättre klimatnytta i andra produkter.
– Man kan göra lim och färg och mycket annat av talloljan. Det som eventuellt blir över kan man elda i värmeverk. Den bioråvara som inte blir papper kommer bäst till nytta i kraftvärme, sa han.

Fast vad är egentligen bäst?

Peter Berg, som koordinerat studien som var seminariets utgångspunkt, är konsult på McKinsey. Inte heller han kunde med säkerhet avgöra vilket som är den bästa användningen av biomassa sett ur klimatsynpunkt.
– Det krävs mer systemtänkande. Och visst finns det spänningsområden mellan olika intressen och tekniker. Pyrrhussegrar måste undvikas, sa han.
Det är inte helt självklart att all användning av biomassa minskar koldioxidutsläppen.
– Om man ökade gallringen i skogen och gjorde biodrivmedel av detta skulle koldioxidutsläppen öka under tjugo år.
Dessutom påpekade Peter Berg att sett momentant så är energi från biomassa det som släpper ut allra mest per kilowatt.
Tidsaspekten för bioenergi är med andra ord mycket väsentlig.
Pär Rönnberg pr@iva.se