Tillfälligheter bakom många framgångsrika företag

Slump och tur har påverkat utvecklingen för flera av de framgångsrika företag som fick pris av IVA 1997. I alla fall ytligt sett. Även arbetslöshet har varit utgångspunkt för mer än ett av de lyckade bolagen.

(Publicerad 2010-12-13)

Det vore naturligtvis alldeles fel att påstå att det är tillfälligheter som skapar framgångsrika företag. Boken Att våga, utgiven 1998, innehåller intervjuer med 23 prisbelönta entreprenörer. De berättade om sina företag. Berättelserna visar emellertid att den som tror att innovativa företag kommer till enligt en linjär utvecklingsplan ofta har fel. I stället är det vanligt att tillfälligheter, eller situationer som den blivande företagaren inte själv kreerat, har en stor del i det som sedermera blev framgångsrika bolag.

Knepet är väl att kunna ta tillvara det ögonblicket bjuder. Pär Lidåker, dåvarande vd för Balton System i Anderstorp, konstaterade: ”Många pratar om tur, men tur uppstår inte om man inte banat vägen för den genom stor aktivitet. Då är man plötsligt på rätt ställe vid rätt tidpunkt.”
Men, har man läst boken är det svårt att inte tänka: Vad hade hänt om inte…? Eller för den delen: Hur många missade tillfälligheter skulle kunnat leda till växtkraftiga företag?

Balton System AB tillverkade hyllsystem. Omsättning 1997: 263 MSEK. 2005 såldes bolaget till ett tyskt företag.

Peter Wållberg, vars företagande är mångfaldigt belönat bland annat med Albert Bonniers pris till Årets företagare 1995, hade egentligen inte tänkt bli företagare. Men skiftjobbet på pappersbruket var förstås inte perfekt för en ung man som ville umgås med kompisar över helgerna. Kvällsstudier ledde till ingenjörsexamen (inriktning kemi) och anställning på ett laboratorium. Den amerikanska företagsledningen var inte särskilt lyhörd för de kreativa lösningar på branschproblem som Peter Wållberg utvecklade. 26 år gammal tröttnade han på bristande gensvar och startade BIM Kemi.

BIM Kemi utvecklar och säljer specialkemikalier till pappers- och massaindustrin. År 2008 var omsättningen drygt 450 MSEK. 

1989 var Bengt Grahn kyrkvaktmästare i Moskosel, en ganska liten tätort i Arvidsjaurs kommun. En kväll blev han tillkallad för att byta en glödlampa i församlingshemmet. Där pågick en kurs om företagsidéer. Från sin stege fick Bengt Grahn syn på en övningsuträkning för produktion av kåtor. Det skulle faktiskt kunna löna sig. Kyrkvaktmästaren bad om räkneexemplet. Fick det och startade Moskoselkåtan AB. ”Kåtorna var en idé, vilken som helst, för att göra mig oberoende” sa han när hans företag mottog utmärkelsen Veckans företag.
Numera är företaget omdöpt till Tentipi. Namnet passar bättre på den internationella marknaden. Tältkåtorna sys i såväl det helägda dotterbolaget i Kina som i Moskosel.

Tentipi AB tillverkar tältkåtor. Omsättning 1997: 9 MSEK. Antal anställda 14. Nu är omsättningen 24 MSEK. ANtal anställda är 14 i Sverige och 27 i Kina.


Tillfälligheter kan spela roll även för företag som kommit en bra bit på väg.

Nicolas Hassbjer, grundare av HMS Industrial Networks, insåg den verkliga potentialen i Anybus (bolagets produkt) först när han vid ett möte i Japan träffade chefer för olika divisioner som förstod att de skulle komma att behöva tekniken i alla sina produkter. Volymerna var betydligt större än Nicolas Hassbjer vågat drömma om. Men det var hans assistent, som kunde japanska, som mest av en tillfällighet hade bokat exakt rätt mötesdeltagare.
Nicolas Hassbjer har fler exempel. HMS kompakta nätverkschip kom till efter en mässa i Nürnberg. Tåg och flera timmars väntan på flyg i Frankfurt tillsammans med rätt personer blev en perfekt miljö för innovation. (Det var nämligen billigare att flyga hem från Frankfurt än från Nürnberg.)
– Den väntan ledde till ett utvecklingsprojekt på 35 miljoner SEK och en ny produkt som skapade tillväxt under lång tid.
Fast hade Nicolas Hassbjer fått ett bättre löneförslag av det företag som direkt efter hans avslutade studier var intresserat av en av de hassbjerska innovationerna så hade det kanske inte blivit något HMS.

HMS Industrial Networks utvecklar och säljer elektronik för industriella ändamål. "Connecting devices" beskriver verksamheten. År 2008 var omsättningen drygt 300 MSEK. 

Mot slutet av 1920-talet började de lokala småmejerierna försvinna från kartan. Modern teknik gjorde det möjligt att transportera mjölken längre sträckor. Gösta Carlsson på mejeriet i Frödinge, utanför Vimmerby, såg den överhängande risken att även hans mejeri skulle få stänga portarna. Han experimenterade fram en metod att tillverka ostkaka i stordrift. Resultatet blev en av Sveriges första färdigrätter. Men ostkaka var då en lokal rätt, så fru Carlsson satte på sig Smålandsdräkten och for till Stockholm för att dela ut smakprover på NK och Åhléns. Sen blev det baka av i Frödinge.

Frödinge bakar tårtor och kakor. Ägs numera av norska Riber & Son. Omsättning 1997: 227 MSEK och 2008 omkring 400 MSEK.

Växjö Mekaniska Verkstad köptes av Electrolux 1971. Planen var nedläggning. Men arbetslöshet tilltalade inte Göte Ericsson och Roland Carlsson.
De startade i stället Wexiödisk tillsammans med Lennart Johansson. De första maskinerna demonstrerades i Roland Carlssons dusch.
Första ordern kom från ett norskt företag. Som dock gick i konkurs innan leveransen blev av. Fast NK-inredningar var intresserade. Dessvärre hade man redan beställt från annat håll. Så kom vändningen. NKs nyköpta maskiner fick problem. Då gick ordern till Wexiödisk. Sen rullade det på.

Wexiödisk AB tillverkar och säljer diskmaskiner för storkök. Omsättning 1997: 122 MSEK. År 2008 ca 270 MSEK. Ingår nu i italienska Ali Group. 

Givetvis ska man inte överdriva slumpens betydelse. Det du läst på sidan är inte vetenskap, men väl iakttagelser. Kanske värda en tanke om hur ett icke-linjärt företagande ska få bästa möjliga stöd.

Pär Rönnberg pr@iva.se


Senast ändrad: 2010-12-13