Trähusbyggare kan lära av bilindustrin

För att möta framtidens krav måste träbranschen utveckla den industriella byggtekniken. Bilindustrin kan ses som förebild.
Det menade deltagarna i mötet Industriellt byggande – en utmaning för den trämekaniska branschen – arrangerat av IVAs avdelning skogsnäringens teknik.

(Publicerad 2010-12-14)

I sitt positiva scenario räknar Tomas Nord, Linköpings universitet, med  att hälften av alla bostäder som byggs fram till 2020 har trästommar. 
– Det innebär 12 000 småhus och 9 000 lägenheter av totalt 40 000 bostäder. Produktionskostnaden blir 57 miljarder kronor, sa han.
2009 var andelen träsystem inom svenskt bostadsbyggande tio procent av hela produktionen. Det finns ett tiotal större trähustillverkare men få industriella träbyggare.
Definitionen av industriellt träbyggande är att fabrikanten i princip  medverkar i hela byggprocessen. Att 80–90 procent av tillverkningen sker i fabrik och 10–20 procent på plats.
Organisationen ska vara processorienterad och inriktad på en standardiserad produkt- och byggprocess. Den arkitektoniska designen ska vara anpassad till ett standardiserat byggsystem.

– Sverige har stor potential för industriellt träbyggande. Men det kräver ökat samarbete i branschen, breddat produktutbud och ökad inriktning på kvalitetssäkring, sa Tomas Nord.
Enligt Lars Eliasson, Linnéuniversitet, består den trämekaniska branschen fortfarande mycket av manuella metoder och byggnation av lösvirkeshus.
– Varken metoder eller material är anpassade för industriellt byggande i fabrik. Virket levereras i de längder och kvaliteter som sågverken traditionellt jobbar med, sa Lars Eliasson.
Extra kostnader i träindustrin på grund av kvalitetsfel uppgår till uppskattningsvis mellan 10 och 15 procent av hela virkeskostnaden.
– Dessutom är kunderna dåliga på att ställa krav på virket. Det ska vara ”så billigt som möjligt”. Men de får ju vad de betalar för.

Lars Eliassons vision för framtidens trähusfabrik är ökad kundanpassning utifrån ett plattformstänkande liknande bilindustrins.
– Företagen behöver inte göra allt själva utan kan utgå från gemensamma byggsystem, automatiska och flexibla tillverkningslinjer och integrerade it-system.
Charlotte Bengtsson, SP Trätek, poängterade att trä måste bli ett mer ingenjörsmässigt material. Det måste vara förutsägbart, effektivt och fungera i både nya och gamla tillämpningar.
– Det finns omkring 65 sågverk i drift i Sverige. Sorteringen av virket utförs ofta automatiskt med skannrar,  men de behöver ofta kompletteras med visuell granskning.

Produktionen av maskinellt sorterat virke 2009 var cirka 1,4 miljoner kubikmeter. Allt större andel går på export. Förbrukningen av virke minskar i Sverige.
Kaunapanelen beskrevs som död.  I stället är beständiga fasadpaneler på väg in i produktionen liksom ett nytt system för kvalitetssäkring.
– Regelverket är framtaget i samarbete med leverantörerna. Ett par av tillverkarna har redan kommit igång med det nya systemet.
Håkan Lindh, Holmen Timber, beskrev sågverkens historia som en öppen och familjär bransch men med små resurser och en outvecklad industristruktur.

Den trämekaniska industrin har främst varit inriktad på att effektivisera transporterna och att bevara materialet under hela processen.
– Produktionen har handlat om sönderdelande processer. Den har varit dåligt sammanhållen och med lågt utnyttjande av produktionstiden.
De framtida utmaningarna, enligt Håkan Lindh är råvarupriserna, att tillgodose kundernas krav och att möta konkurrensen från material med större resurser och mer definierade egenskaper.
– Men det behövs också en sammanhållen processindustri, mindre utbytesförluster genom hela kedjan och ett ökat förtroende för produkterna, sa Håkan Lindh.
Kenneth Leverbeck, kl@iva.se