Den bästa energin är den som inte används

(Publicerad 2011-10-11)

Det svenska fastighetsbeståndet, i alla fall allt som har tak över sig, ska om knappt 40 år vara betydligt mer energieffektivt. Riksdagens mål är att byggnaderna på svensk mark år 2050 ska vara 50 procent mer energismarta.
Delmål på vägen mot 2050 finns. Om nio år är energibesparingen satt till 20 procent. Men ska det vara möjligt att nå måste bland mycket annat samtliga tänkbara långbänksförespråkare förpassas till läktaren. Arbetet måste starta bums!
Det går dessvärre inte att blunda för kostnaderna för att göra husen i Sverige energieffektiva. Beräkningar indikerar att notan kan bli svindlande 1 000 miljarder kronor. Andra uppskattningar hamnar på den fyrdubbla summan. Av detta kan man förstås dra slutsatsen att ingen riktigt vet.
Men energieffektivisering är den mest framkomliga vägen till bättre energihushållning och sänkt klimatpåverkan. Detta slog redan IVAs projekt Vägval energi fast för ett par år sedan. En av slutsatserna var då: Prioritera energieffektivisering. En annan: Genomför de billigaste och enkla åtgärderna, som gör störst klimatnytta först.

Miljonprogrammets byggnader hamnar högt upp på listan över objekt i behov av (inte bara) energimodernisering. I IVAs avdelning Samhällsbyggnad ägnar sig ledamöter för närvarande åt en studie för att se hur Sveriges fyra miljoner bostäder kan bli energieffektivare.
För det är av avgörande betydelse att det blir rätt direkt den här gången. Efter energikriserna på 1970-talet blev mycket bra. Men det var också en hel del som gick fel. Även då var målet att sänka energiförbrukningen. Oljeberoendet skulle minska. Lösningen blev ofta direktverkande el. Husen skulle tilläggsisoleras. Dessvärre blev resultatet delvis mögel och fuktskador. Och direktverkande el har blivit en icke effektiv återvändsgränd.
Även om det är bråttom att komma igång med konkreta åtgärder så behövs först mer forskning, för att ta reda på de bästa sätten att sänka Sveriges samlade energinota. Säkerligen måste också det gigantiska byggjobbet samordnas för att det ska gå så smidigt som möjligt.

Energieffektiva byggnader är en komponent i framtidens resurssnåla samhälle. Fossilfria transporter av gods och människor en annan. Förnybara drivmedel och på sikt eldrift är teknik som kan klara detta.
Men att genomföra åtgärder för att få ”energieffektiva byggnader” och ”fossilfria transporter” kräver finansiering. Vem ska egentligen stå för notan? Miljonprogrammet blir inte energirenoverat genom radikalt höjda hyror och elbilar blir inte vägtrafikens vanligaste inslag så länge de är väldigt mycket dyrare än traditionell diesel.
Sveriges kommuner och landsting har föreslagit en ”klimatmiljard”, kanske en bra åtgärd för att snabbt komma igång med ett åtgärdsprogram. Energimyndigheten har redan flera pågående projekt för att sänka energianvändningen. Problemen är på bordet, vilket är bra. Men totalfinansieringen av energiomställningen behöver penetreras noga.

IVA, som startade 1919 pga en energikris i landet, ”torvkrisen”, ska självklart fortsätta att spela en roll. Det har vi gjort alltsedan torvens dagar. Vår uppgift kommer att vara den samlande kraften. Vi planerar därför ett nytt kraftfullt projekt med energieffektiviseringsfrågorna i fokus.
Även om jag är säker på att IVA, Energimyndigheten och andra insiktsfulla aktörer kommer att göra allt som går att göra krävs kanske ytterligare krafttag. Varför inte en särskild energidelegation under regeringen? Och eftersom energi-frågorna är extremt långsiktiga vore det också bra med en separat blocköverskridande politisk överenskommelse om villkoren för energieffektivisering. Det är ju många mandatperioder till år 2050. Men tiden går fort och stabila villkor ett måste för både medborgare och marknad. Ja, den bästa energin är den som inte används.

Björn O. Nilsson, vd