EU innebär möjligheter – om fokus är på horisonten

I dagsläget vore det ganska enkelt att skaffa sig billiga poäng genom att raljera om EU. Eurozonens problematik och den, med svenska ögon sett, något märkliga jordbrukspolitiken kunde vara lämpliga måltavlor. Och lägger vi till den upplevda byråkratin i Bryssel är den negativa bilden fulländad.
Men Europa behöver få bättre fart på hjulen om vi européer inte ska bli förbi- och bortkörda av snabbväxande länder från Asien med vassa produkter och tjänster.
Jag ser EU som en stor möjlighet. Inte minst för Sverige. EUs nästa grepp för forskning och innovation, Horizon 2020, är ett välkommet tecken på att unionen förmår att börja tänka nytt. Nytt är ju det som behövs i en värld där kunskap är vårt enda konkurrensmedel.

Máire Geoghegan-Quinn, EU-kommissionär för forskning, innovation och vetenskap, visade redan när namnet på initiativet skulle fastställas att forskning och innovation berör alla. Hon utlyste en namngivningstävling öppen för alla EU-medborgare. Två lärare, en från Tjeckien och en från Polen, vann med namnet Horizon 2020.
Nu blev det inte bara ett nytt namn på det som eljest hade kallats EUs 8:e ramprogram. Det blev helt nya tag.
Alla resurser för finansiering av EUs forskning och innovation samlas i ett enda program. Bra, eftersom det borde öka överskådlighet och tydlighet.
Målet är uttalat och klart. Vetenskapliga genombrott ska förvandlas till innovativa produkter och tjänster som kan leda till affärsmöjligheter och förändra människors liv till det bättre.
Den frejdiga, irländska Geoghegan-Quinn utlovar också drastiskt minskad byråkrati. Regler och rutiner ska minska för att de bästa forskarna och innovativa företag ska bli attraherade av att delta i EU-forskningen.
Även detta är en förnämlig ambition. Men det är förmodligen bäst att låta bli att sälja skinnet innan björnen är skjuten.

Horizon 2020, som ska pågå 2014–2020, har tre viktiga inriktningar.
Vetenskaplig forskning får en budget på hela 24,6 miljarder euro. I detta ingår en kraftig resursförstärkning av det europeiska forskningsrådet, ERC.
17,9 miljarder euro avsätts för innovation. Investeringar i viktig teknik är den huvudsakliga satsningen. Men även stödet till små och medel-stora företag ökar.
Närmare 32 miljarder euro är öronmärkta för sex temaområden.
Sammantaget utgör EU-forskningen endast fem procent av den totala offentliga forskningen i unionen, men utgör så mycket som en femtedel av de konkurrensutsatta forskningsmedlen.
Alltsammans är en möjlighet för Sverige.
Men vi behöver ha mer fokus på vad EU-forskningen har att erbjuda.
Vi akademier och våra universitet borde vara mer aktiva i Bryssel för att påverka programinnehåll i riktning mot områden som passar svenska forskningsstyrkor.
Industrins deltagande har genom åren i de tidigare ramprogrammen minskat successivt. Det vore utomordentligt bra om våra forskande bolag, stora som små, såg EUs fördelar. Fast intresset kan ju förstås hänga ihop med graden av byråkratiskt krångel. Ericsson är en förebild och har ett eget kontor i Bryssel sedan ett antal år tillbaks. Även Volvo har tagit till sig EU-frågorna på allvar.
Får nu kommissionär Geoghegan-Quinn som hon vill och Horizon 2020 blir verklig verklighet kan man konstatera att ett förut spretande FoI-system blivit rakare. Då ska inte kommissionen behöva peta i alla detaljer.
Från kontroll till tillit. Det är kommissionärens paroll. Den skriver jag gärna under på. EU är en stor möjlighet inom forskning och innovation.

Björn O. Nilsson, vd