Energi het fråga för IVA i 90 år

(Publicerad 2009-10-06)

Om några veckor, närmare bestämt lördagen den 24 oktober, är det jubileumsdags. Då fyller IVA, världens första ingenjörsvetenskapsakademi, 90 år. Födelsedagsdatumet är fastställt av självaste kommerserådet Axel Fredrik Enström. Han hävdade att 24 oktober borde vara akademiens officiella födelsedag. Det var nämligen just den dagen 1919 som Kungl. Majt. utsåg honom till IVAs vd och filosofie doktor Gustaf Ekman till preses.
I år äger visserligen kalaset rum dagen innan födelsedagen. Vår årliga högtidssammankomst genomförs alltid en fredag. (Fast festligheterna brukar ju förstås pågå till långt efter midnatt).

Men lördagen kan lämpligen ägnas åt att begrunda frågan: Behöver verkligen vårt moderna samhälle en institution som IVA, född i början av förra seklet?

Mitt eget svar, som IVAs åttonde vd, är förstås redan klart och tydligt. Ja, självskrivet. Vi har aldrig varit mer aktuella och viktiga än nu.
Som en röd tråd genom 90-åringens omfattande verksamhet löper bland mycket annat frågorna om energi. Då i början av förra seklet var energiknapphet det stora problemet och därför togs initiativ för energiforskning, vilket så småningom blev IVA. Torv och ved: hur skulle de räcka och hanteras då Sverige under första världskriget var avskuret från att få kol och olja? Och elektrifieringen av landet. Var och hur skulle strömmen produceras och inte minst distribueras? Nätfrågor i fokus för snart hundra år sedan.
Numera har energi andra förtecken än brist. Nätfrågorna är förstås hyperaktuella och IVA kan bidra med kunskap exempelvis om vilka energival som hör framtiden till. Men det räcker inte att konstatera att världens ödesfrågor tycks vara permanent svårlösta.

För att kunna göra skillnad måste IVA förändra sig, helst snabbare än det omgivande samhället.

Förr startade vi och knoppade av samhällsnödvändiga forskningsinstitut. Knappast en angelägen målsättning i modern tid. IVAs verksamhet måste hela tiden hitta nya former och relevanta infallsvinklar på de stora samhällsfrågorna för att göra skillnad. Och för att kunna bidra till näringslivets utveckling och förändring.
Från början var ledamöterna nästan uteslutande ingenjörer, om än med varierande professioner. I dag är det självklart att IVA även innehåller avdelningar för ekonomer och för företagande och arbetsliv. It, bioteknik och de viktiga utbildningsfrågorna är andra exempel på det som assimilerats naturligt i akademiens verksamhet.
För att kunna höras med den sakliga röst som ska vara vårt signum behöver naturligtvis kompetens och verksamhetsform alltid vara i samhällets framkant.
Vi finns för att skapa samhällsnytta. Vi gör det genom att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling. Så står det i stadgarna. Där finns inga hinder för kreativt ny­skapande i akademiens regi. Våra övergripande mål står i våra stadgar, men hur vi väljer att agera har få begränsningar. IVA är en akademi för att arbeta med de stora framtidsfrågorna, låt oss fortsätta ta den utmaningen till nytta för samhället.

Björn O. Nilsson, vd