Ingenjörer förbättrar världen

(Publicerad 2010-05-18)

Vi behöver fler ingenjörer, tekniker och naturvetare. Det är kristallklart för allt fler. Sambandet mellan tillgång på ingenjörskompetens och välfärd i Sverige är mer än tydligt.
Ändå har intresset från våra ungdomar sjunkit år efter år för dessa ämnen. Detta trots att framtida behov är oändliga med stora pensionsavgångar samtidigt som de breda behoven blir allt större. Sålunda måste fler unga få upp ögonen för de möjligheter som en utbildning med tyngdpunkt i naturvetenskap, teknik och IKT för med sig.

Hur gör man då det? Teknikdelegationen fick hösten 2008 regeringens uppdrag att komma med förslag. Min egen erfarenhet, efter att för niondeklassare ha berättat om vad en ingenjör gör, är kort och gott att visa att ingenjörer löser dagens stora problem och förbättrar världen. Ställer man frågan: Vill du förändra världen? så blir svaret: Det vill jag jobba med! Då måste vi som förebilder visa att det är just vad ingenjörer sysslar med. Hittills har vi misslyckats kapitalt med detta.
Det är inte de unga det är fel på. Ja, matematikkunskaperna droppar, och det är ett reellt problem som vi måste korrigera, men ungdomarna är varken lata eller oengagerade. Nyutexaminerade ingenjörer är mer kompetenta än någonsin tidigare. Alla unga har datorkunskap. (I alla fall praktisk.) De är dessutom mer socialt kompetenta än förr. Detta underlättar givetvis i undervisningen. Visst är det en bra bas att bygga på?
Dessvärre är inte utbildningen i grundskola och gymnasium tillräckligt bra i naturvetenskap och teknik. Den insikten har förstärkts under arbetet i Teknikdelegationen.
Men lärarna ska heller inte hamna vid skampålen. Rekryteringen till lärarjobbet är däremot inte bra. Med en grov generalisering: Lärare är kvinnor som läst humaniora, men valt bort matematik.
Dessutom har teknikämnet som kom in på 1990-talet i stället för att byggas kring teknikvetenskap blivit empiriskt. Så funkar en brödrost. I stället för varför. Det är som om vi gjorde ”hemkunskap” till ”kemi”.
Nu är det absolut nödvändigt att skolans huvudmän, kommunerna, kliver fram ordentligt. Ingen ska få undervisa i teknik utan att ha tillräcklig natur- eller teknikvetenskaplig utbildning.

Behovet av nationell kraftsamling för att höja kvaliteten i undervisningen och för att tidigt öppna ögonen hos unga för yrkesmöjligheterna inom naturvetenskap och teknik är uppenbart för hela Teknikdelegationen. Det är min innerliga förhoppning att också regeringarna, före och efter valet, inser detta. Arbetslivet måste delta i undervisningen för att skapa förebilder.
Vårt förslag att en övergripande tillfällig ”plattform” med tillräckliga ekonomiska muskler och mandat för att se till att det som är nödvändigt händer måste genomföras. Erfarenheter från bland andra Nederländerna, Tyskland och Danmark pekar på att detta är en fungerande modell.
Men, som för alla förslag som når regeringens bord, finns förstås en oro att även vårt ska bli en hyllvärmare. Så får inte ske. Det som behövs är ett långsiktigt arbete, och om  det är långsiktigt så har vi väldigt bråttom att starta snabbt. Logiskt, inte sant?
Nu måste vi gemensamt se till att inte bara antalet utan också andelen unga som väljer att utbilda sig inom naturvetenskap och teknik ökar. Ungdomskullarna minskar, så något alternativ finns inte. Vi måste mobilisera unga kvinnor och utlandsfödda, ja alla unga oavsett kön och bakgrund. Inte bara för att det behövs fler ingenjörer. Kunskaperna är nödvändiga i alla moderna kunskapsyrken.
Utan dem återstår endast låglönealternativet.

Björn O. Nilsson, vd