Innovativ export är vägen till välstånd

(Publicerad 2009-12-15)

SCB vet. Riksbanken också. Och givetvis åtskilliga fler. Men att välfärd och tillväxt i Sverige är extremt beroende av att kunder i andra länder helst ska stå i kö för att få köpa varor och tjänster Made in Sweden grunnar förmodligen inte så många på till frukostfrallan.

Det är ganska naturligt. Vi har ju sedan generationer tillbaka vant oss vid att så är det bara. Det är lika självklart som att solen går upp i morgon.

Geniala svenska ingenjörer och företagare har lyckats väldigt väl. Det gör de visserligen fortfarande, men (och det är ingen nyhet) konkurrensen hårdnar. Nu måste vi bli mer snillrika än någonsin om resten av världen ska säga: Hm, utvecklat i Sverige – det måste vara bästa val!

Fortsatta exportframgångar är ett måste. Hand upp alla som tror att vår hemmamarknad med lite drygt nio miljoner konsumenter räcker för att innovationsbolag ska komma igång och växa!

Egentligen är det som skapar tillväxt och välstånd nu exakt det samma som genererade tillväxt och välstånd för hundra år sedan. Receptet är tidlöst: Att bygga in kunskap i produkter och tjänster som omsätts på världsmarknaden.

Utgångsläget för Sverige är gott. Vi ska därför inte kalkera andra länders modeller. Våra förutsättningar är bättre. Därför ska vi helt enkelt ha ambitionen att vara bäst i världen på innovation.

Men det finns oroande tecken och en del vi måste åtgärda för att innoverandet ska nå den önskvärda internationella slagkraften.

Oroande är att våra stora företag som satsar på kunskapsutveckling förvisso expanderar – men inte i Sverige. Den trenden behöver brytas.

Ännu mer oroande är att små och medelstora företag inte växer och har dålig tillgång till kapital. De underinvesterar när det gäller forskning och utveckling enligt internationella jämförelser. Men hur ska de kunna växa utan ekonomisk gödning? Sverige är tämligen ensamt om att sakna incitament för den som vill investera i små och medelstora företag med tillväxtpotential.

Små och medelstora företag kan behöva utländska toppkrafter för att kunna genomföra spetsutveckling. Då är expertskatt ett sätt att underlätta. Men reglerna är krångliga och handläggningen tar för lång tid, Astra, Ericsson och Volvo klarar dem förstås galant, men i det mindre företaget finns det inga skatte- och avtalsjurister en trappa upp i huset som fixar pappersarbetet. I Danmark betraktas, helt sonika, den som har lön över en viss nivå som expert. Enkelt.

Det är också svårt att begripa varför skogsägare ska vara de enda som får rulla en del av inkomsten vidare utan beskattning för framtida investeringar. Det kan väl inte vara så svårt att byta namn på skogskontot till företagsutvecklingskonto?

Förslag på hur näringslivet ska få turbofart saknas förvisso inte. Det har Globaliseringsrådet sett till. Rådets rapport, med huvudtemat att satsa på kunskapsekonomin, får inte bli hyllvärmare. Den måste omsättas i praktisk handling. Nu har den i alla fall äntligen varit ute på en remissrunda.

I Danmark sjösatte regeringen, efter sitt Globaliseringsråds rapport, våren 2006 en strategi med 350 konkreta och finansierade åtgärder.

Så ser handlingskraft ut. Kommer vår globaliseringsrapport i vår att omsättas i propositioner till riksdagen, eller blir valet ett hinder? Eller blir tillväxt en het valfråga? Frågornas betydelse för landet kan inte överskattas.

Björn O. Nilsson, vd