Ljus framtid för svensk bioteknik

Världen är så stor, så stor och Sverige är så litet. Det kan vi, med fredliga medel, inte göra så mycket åt.Men om vi struntar i geografiska jämförelser och i stället granskar kartan över den globala läkemedels- och bioteknikbranschen så förändras situationen.

Räknat per capita så är Sverige faktiskt världens mest bioteknikföretagstäta. Det finns, med andra ord, väldigt många bioteknikföretag i landet. De flesta är förstås små. Än.

Värdemässigt är 20 procent av svensk nettoexport mediciner och medicinsk teknik. Kanske har vi vant oss lite för mycket vid att svenskbaserade läkemedelsföretag självklart ska forska och tillverka sina piller här. Trots att marknaden för de storexporterande bolagen ingalunda är inhemsk.
Pharmacia’s forskning flyttade ut för ett antal år sedan och nedläggningen av Astra Zenecas forskning i Lund nyligen har fått många att bli riktigt oroliga. Vad är det som händer? Är detta början på slutet för en svensk framgångsbransch?

Absolut inte, hävdar jag med bestämdhet. Fast förhoppningsvis blir händelsen i Lund en öronbedövande väckarklocka för beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Vi måste satsa framåt.
Visst har vi fortfarande utmärkt forskning som bas, trots att vi halkat efter lite grann under senare år i jämförelse med andra länder. Det är därför viktigt att vi nu inte halkar efter i det medicinska och medicintekniska VM-loppet som sker i sprinterfart trots att sträckan från forskning till patient är av fyrdubbel maratonlängd. Vårt utgångsläge är fortfarande utmärkt.

Utmärkt forskning är nödvändig om industriföretag suckande av belåtenhet ska välja att forska fram nya mediciner just i vårt land. Och Landstingen måste tillbaks till att tillåtas att prioritera forskning som en del av vårdapparaten. Så är det inte nu men förändringar till det bättre är på gång.

Och sällan har potentialen varit så stor som nu. Möjligheterna att utveckla läkemedel från kunskaperna om det mänskliga genomet är i stort sett obegränsade. Ett nytt stort avstamp i den medicinska historien är på gång. Jag är övertygad om att svenska forskare och svenska företag kan finnas med i täten. HPR-projektet (The Swedish Human Proteome Resource program) på KTH är av världsklass och har stötts med nära 1miljard SEK av KAW.
Framtiden heter individanpassad medicinsk behandling, och denna är inte längre teori. Den är verklighet bland annat i Lund. Create Health är ett centrum där molekylära forskare och klinikforskare samverkar. Diagnos och individualiserad terapi samtidigt. Möjligt på grund av spetsteknik som identifierar exakt den subvariant av cancer som drabbat patienten och hur den bör behandlas. Nya företagsideer är redan på gång. Detta är framtiden, mina vänner!
I Stockholmsregionen startas Science For Life Laboratory som är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms respektive Uppsala universitet. Även här är forskningen multidisciplinär och på allra högsta nivå.
Det är sådana initiativ som skapar grunden för framtidens läkemedel avsedda för en global marknad som trots oro i branschen fortsatt att växa med mellan 6 och 18 procent under de senaste 10 åren. Och framtida medicinska behov är enorma.
Det ultimata målet för forskningen bör inte vara bättre läkemedel utan att skapa friskmedel. Mediciner står för mindre än 10 procent av vårdens kostnader, så friskmedel kan innebära besparingar. Fantasi? Nej, inte alls. Det är fullt möjligt och en jättechans för Sverige om vi fortsätter att satsa på medicinsk och bioteknisk forskning.
Alla stora sjukdomar ska känna sig allvarligt utrotningshotade. Lilla Sverige kan finnas med.

Björn O. Nilsson, vd