Sluta dröm – acceptera svensk energiverklighet

(Publicerad 2011-05-17)

Energi: en mer aktuell fråga än någonsin. Kan tyckas. För IVA är energiproblematik själva grundfundamentet. (Tautologin är avsiktlig.)
Den 22 januari 1916 lämnar högermannen Arvid Lindman Motion nr 30 till Andra kammaren. Han och övriga undertecknare vill att: ”en möjligast enhetlig och planmässig nationell kraft- och bränslepolitik” snarast kommer till stånd.
Det tog några år, men motionen blev startskottet för en process som blev till IVA.

Då var el från vatten nyheten, men än så länge mest på skissbordet. Energikällorna var ved och torv. Energibristen stor. Nästan hundra år senare är i alla fall ved fortfarande en het energiråvara för bland annat drivmedelsproduktion.
Numera hänger också klimatförändringen som ett damoklessvärd över världens energiproduktion. Olyckan i Fukushima, elpriser i sken och lågt förtroende hos konsumenterna för elmarknadens aktörer komplicerar ekvationen ytterligare.

En nödvändig och ökande transportsektor slukar fossila bränslen. Oljepriser stiger snabbt. Hur blir tillgången när det i flera av de oljeproducerande länderna är revolution? Det är sannerligen ingen brist på dilemman i energipolitiken.
Svensktillverkad el är i stort sett utsläppsfri. Vatten- och kärnkraft borgar för det. Medan 70 procent av den globala elen är fossilbaserad. Vägvalen i energifrågan kan liknas vid frågan till den dödsdömde förbrytaren: Vill min herre skjutas eller hängas? Riktigt så illa är det kanske inte, men olja, kol och naturgas ger obönhörligen koldioxidutsläpp. Kärnkraft är effektiv men med risker och tveksamheter för slutförvar av bränslet.

Det finns fortfarande orörda älvar. Men den politiker som föreslår utbyggnad begår politiskt självmord. Bioenergi från jordbruk ger risk för höjda matpriser och globalt eventuellt ökad svält.
Svensk skog växer för långsamt för att den ska vara en ett fullvärdigt energialternativ. Dessutom, ur klimatsynpunkt, bättre använd som material i olika former. Vindkraften är visserligen populär, men mest där den inte finns. Det finns problem även med vinden. Den varierar exempelvis.

Hela konkarongen regleras av subventioner för nya energisystem, elcertifikat, (Behövs de verkligen?) tilläggsskatter på vatten- och kärnkraft, utsläppsskatt och så moms på samtliga. De så kallade styrmedlen är nödvändiga i viss omfattning, men risken att de bidrar på oönskade sätt, t ex för skenande priser på energi, är uppenbar. Dessutom bör styrning, så långt det är möjligt, vara teknikneutral. Långsiktigt verkningsfulla styrmedel bör definitivt vara det.
Så nu är det hög tid för alla energiintressen och beslutsfattare att sluta drömma. Hur de verkliga valen för framtidens energi ser ut har både IVA och KVA publicerat mycket fakta kring. Det finns nämligen ingen mirakelkur att tillgå.
Effektivisering av all form av energianvändning är ett måste. Bibehållen och gärna ökad elproduktion från kärnkraft ett annat.

Transportsektorn, så långt det går, behöver elektrifieras. Biobränslen är ett komplement, men kräver dessvärre styrmedel och visst stöd till infrastruktur för att få genomslag.
Solenergi är säkert bra, men knappast i någon större omfattning i Sverige. Däremot behövs satsningar på så kallade smarta nät. De möjliggör alternativ och småskalig elproduktion samt kan bidra till effektiv elhushållning.
Nordpool, den nordiska ”elbörsen”, är idag världens största sammanhållna marknadsplats för el. En sammanhållen europeisk elmarknad kommer stegvis att byggas ut med ökad överföringskapacitet. En gemensam elmarknad ger helt nya förutsättningar som inte längre på samma sätt kan regleras med nationella styrmedel. Beslutet att stänga kärnkraften i Tyskland kommer att ge högre elpriser även i Sverige, enligt Vattenfall.

IVA har arbetat med energifrågor i snart 100 år. Det gör vi säkert även om 100 år.

Björn O. Nilsson, vd