Forskning för Sverige

Industri och akademi behöver komma betydligt närmare varandra. Det konstaterar Industrikommittén som har granskat utvecklingen inom forskning och utbildning sedan 2004.
Analysen presenterades på seminariet Forskning för Sverige, arrangerat av IVAs avdelning för utbildning och forskning. 

(Publicerad 2010-10-12)

En viktig fråga för Industrikommittén är att få ett meritvärderingsystem som ökar rörligheten mellan akademi och industri men inte försvårar forskarkarriärer.
– Här har det inte skett några avgörande framsteg, trots de positiva deklarationerna från regeringen, sa Greta Fossum, Skogsindustrierna och ledamot i Industrikommittén.
Industrikommittén har också arbetat för en fortsatt satsning på strategiska FoU-program med tydlig koppling till de samverkansprogram som finns inom EUs ramprogram.
– Industrin bör involveras vid utformning, styrning och genomförande av dessa program, sa Ola Asplund, IF Metall och ledamot i Industrikommittén.

Kommittén påpekar att flera strategiska forskningsområden som an-ges i forskningspropositionen är lämpliga för samverkan mellan akademi och näringsliv.
Industrin har länge velat ha fler företagsdoktorander inom teknik på högskolan. Nu går utvecklingen åt motsatta hållet – statistiken pekar på en svag minskning.

KTH och Chalmers svarar för 50 procent av företagsdoktoranderna totalt sett. Inom teknik står de för omkring 65 procent.
– Potentialen för att öka antalet företagsdoktorander inom övriga högskolor borde därmed vara avsevärd, sa Greta Fossum.
Mats Benner, professor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, och ledamot av forskningsberedningen var inte nöjd med de nuvarande forskningsprioriteringarna.
– Diskussionen vid valet av forskningsområden har varit ganska okritisk. Visst har den utgått från en viss analys, men den har också varit som  att spå i kaffesump.
Mats Benner räknade med att inriktningen på den strategiska forskningen framöver kommer att se annorlunda ut.

Han beskrev utformningen av forskningspolitiken hittills som ganska banal. Han menade att det finns mycket myter om skillnader mellan grundforskare och de som sysslar med tillämpad forskning.
– Vi måste komma förbi sådana uppfattningar. Alla forskare har förväntningar på sin forskning och vill uppnå resultat, sa Mats Benner.
Han menade också att de nuvarande strategiska forskningsområdena allt för ofta bygger på forskning som gjordes på 1980-talet och att det inte gynnar den framtida forskningen.
– Det gäller att förmå de unga forskarna att stanna kvar på högskolan. Då handlar det inte enbart om pengar utan också om att kunna erbjuda intressanta och kvalificerade uppgifter.
Kenneth Leverbeck, kl@iva.se