Framtidsskogens kvalitet

Vad ska egentligen skogen producera och leverera? Vilka kvalitetsegenskaper är viktiga för skogindustrin på kort och lång sikt? Det var den övergripande frågan för seminariet "Framtidsskogens kvalitet" som arrangerades av KSLA och IVA gemensamt den 22 april. Det gavs inga absoluta svar, men "mindre variation i råvaran", och "ved som möjliggör en effektiv friläggning av fibrerna" var några återkommande önskemål.

För detaljerat program, klicka här.
För protokoll från KSLA i .pdf-format, klicka här. För samma protokoll i råtextformat, läs nedan.


Vad som är kvalitet definieras alltid av användaren, inledde moderatorn Johan Lindman, Stora Enso Skog.

Arrangörerna hade därför bett en representant för vardera trämekaniska industrin, cellulosaindustrin och den nya framväxande "gröna kemin" att lägga fram sina önskelistor. Vad vill de att skogen ska leverera, dels år 2030, det vill säga i relativ närtid, när merparten av råvaran kommer från träd som redan står därute i dag, dels år 2080, när råvaran kommer från helt nya träd, som ännu inte har planterats.

För byggindustrin är det viktigt att träprodukterna är förutsägbara, formstabila, materialeffektiva och beständiga, menade Erik Serrano från Linnéuniversitetet i Växjö. Då klarar man konkurrensen från andra material. Det handlar också mycket om att bli bättre på att kommunicera träets egenskaper och fördelar till byggare och konsumenter.

På kort sikt handlar det om att förbättra mätningen och klassningen i skogen och att öka samarbetet mellan skog och byggindustri så att man levererar de dimensioner man vill ha.

På längre sikt vill vi ha en mer homogen råvara, det ska t.ex. vara mindre variation mellan träd från olika växtplatser, fortsatte han.

För cellulosaindustrin är körbarhet, ljushet, och tryckbarhet viktiga egenskaper, sade Lars Wågberg från KTH. Vi vill också ha en vedråvara som medger en effektiv återanvändning av fibrerna.

På längre sikt vill vi ha mindre variationer mellan höst- och vårved. Och ved där fibrerna är lätta att frigöra.

Biobaserade kemikalier kommer nu starkt, sade Pedro Fardim vid Åbo Akademi. De kan tillverkas genom syntes, i bioraffinaderier och genom extraktion.

Kemikalieindustrin vill framförallt ha mycket råvara – en hög tillväxt i skogen är därför viktig kvalitetsvariabel, både på kort och på lång sikt. Vi kan också tänka oss att man i framtiden odlar skräddarsydda träd för tillverkning av specifika kemikalier.

Tack vare den långsiktiga genetiska förädlingen av skogsträd kommer framtidsskogen att växa bättre än dagens skog, sade Lars Wilhelmsson, Skogforsk. Men de enskilda trädens egenskaper kommer inte att förändras så mycket. Redan i dag finns det en mycket stor variation – framförallt mellan olika bestånd med olika växtförutsättningar, men det finns även en stor variation mellan träd i ett och samma bestånd.

Morgondagens träd kommer därför till den helt övervägande delen rymmas inom dagens variation i egenskaper.

En högre tillväxt påverkar dock trädens genomsnittliga egenskaper något. Om vi antar att skogen på sikt växer 30 procent bättre än dagens skogar, så kommer t.ex. böjhållfastheten för sågade trävaror att minska med 3 till 6 procent, och massautbyte för kemisk massa också minska med 3 till 6 procent.

Redan idag kan skogen leverera en mer homogen råvara – om industrin vill ha det och är villig att betala för extraarbetet. För det går att sortera virket efter egenskaper och styra råvaran till den industri som kan utnyttja den bäst. Sorteringen kan antingen ske på beståndsnivå, där man låter trädens genomsnittliga egenskaper styra destineringen till industrin, eller på trädnivå, där varje stock eller bit får sin optimala förädling.

På sikt kommer forskarna kunna skräddarsy träd med speciella egenskaper, både för traditionell skogsindustri och för den gröna kemiska industrin, sade Curt Almqvist, Skogforsk. Men det är en mycket lång väg dit. Forskningen är bara i sin linda i dag, hittills har man dessutom mest arbetat med trädslaget poppel. Arbetet med gran har precis börjat.

Däremot kan man i relativ närtid skapa mer homogena skogar genom att plantera enskilda kloner, menade han.

Det är svårt att få bra kvalitet på planterad tall, sade Pelle Gemmel, skogsvårdschef vid SCA Skog. Den blir ofta krokig, dessutom blir det många grenar och grova grenar med dagens planteringsförband. Och det är inte nog med det, älgen omöjliggör i dag all kvalitetsproduktion av tall på många marker.

Då är det bättre med granen. På rätt marker är det ett säkert trädslag, det växer snabbt och rakt. Rötan är dock ett jätteproblem.

Den avslutande frågan till föredragshållarna var: vad tror du att den svenska skogen kommer att användas till år 2080? Alla visade en sund ödmjukhet inför det långa tidsperspektivet, men flertalet lutade nog åt att "vi kommer att plocka loss fibrerna ur veden och använda dem på ett listigt sätt" . Men sågade trävaror kommer säkert att vara en viktig användning även 2080, avslutades diskussionen.