Kullagret

Tidningen Ny Teknik har frågat svenska folket vilka av 1900-talets uppfinningar och upptäckter som haft störst betydelse för mänskligheten. Man skulle kunna ana att en del svenska uppfinningar låg i topp, men så var inte fallet. Först kom, i ordning, penicillinet, transistorn och datorn. Och ingen svensk bland de tio bästa.

Den enda bland de 20 främsta uppfinningarna som hade svensk anknytning var kullagret, och det är knappast en 1900-talsuppfinning, och definitivt inte helsvensk. Men däremot har den haft en enorm betydelse för svensk industri.

Redan på Caligulas tid, 40 år f Kr, kände man till de elementära principerna för kullagret. Leonardo da Vinci var också inne på idén, men fann ingen bra tillämpning. Först när cykelns genombrott kom på 1800-talet fick kullagret en vettig användning. Genom att låta lösa kulor rulla i löpbanor i navet på ett cykelhjul kunde man minska friktionen.

I det s k Wingqvistrummet i IVAs lokaler finns en tavla med en skiss av ett dubbelradigt, självjusterande kullager. Skissen är från 1907 och upphovsmannen den unge svenske ingenjören Sven Wingqvist.

Wingqvists kullager består av en inre ring, som sitter på en axel, och en yttre, som sitter på axelhuset. Mellan de båda s k lagerringarna finns kulor, som hålls i läge av en ringformig hållare. Finessen med det nya kullagret var att det utsattes för mycket mindre slitage än ett vanligt kullager.

Samma år startade Svenska Kullagerfabriken eller SKF, som den kallas än i dag. Inom ett par år hade SKF kontor över stora delar av världen och 1911 startade den första fabriken utanför Sverige, i Luton i England.

År 1918 uppfann svensken Arvid Palmgren – så småningom IVA-ledamot och IVA-guldmedaljör – det sfäriska rullagret. Detta rullager tålde stor belastning och användes bl a i järnvägsvagnar.

I dag finns kullager överallt i vår omgivning. En bil innehåller till exempel mer än 25 kullager. Det anmärkningsvärda är att nu, nästan 100 år efter Wingqvists geniala skiss, har kullagret i princip samma konstruktion.