Tetra Pak

En av Sveriges mest framgångsrika uppfinningar genom tiderna är Tetra Pak. Men den var sannerligen inte ett ögonblicks verk. Förpackningen tog i själva verket flera decennier att utveckla.

Bakgrunden var att den unge ekonomen Ruben Rausing i början av 1920-talet tillbringade en tid som stipendiat i USA. Han tog där intryck att den utveckling som var på gång när det gällde förpackningar, särskilt av livsmedel.

 Att förpacka torra livsmedel var inte så svårt, men hur skulle man åstadkomma en praktisk, billig och aseptisk förpackning för den dagliga mjölken? Att lösmjölk och glasflaskor inte var någon slutgiltig lösning insåg Rausing.

Tiden gick och i slutet av 30-talet pågick intensiva diskussioner av problemet mjölkförpackningar, utan att några särskilda framsteg gjordes. Under världskriget hade man andra saker att tänka på, men en vacker dag år 1944 slog Rausing näven i bordet och krävde konkreta resultat.

Den ansvariga labboratoriechefen låg inkallad och en nyanställd assistent, Erik Wallenberg, fick träda in i hans ställe. Han var inte påverkad av de fruktlösa försöken att lösa problemet och föreslog att man skulle utgå från en cylinder, som man pressade till en tetraeder. Idén fick ett ljumt mottagande, men man insåg snabbt fördelarna. Bland annat fanns här en möjlighet till en kontinuerlig process.

Nästa steg blev att konstruera en förpackningsmaskin. Ingenjören Harry Järund presenterade våren 1946 en modell, som kom att bli prototypen för kommande Tetra Pak-maskiner.

Då återstod bara att få fram ett lämpligt förpackningsmaterial. I samarbete med de svenska pappersbruken och utländska kemiföretag utvecklades ett impregnerat kraftpapper. Genombrottet kom när man lyckades belägga pappersytan med en tunn film av det nya materialet polyten. Papperet blev då vattentätt och kunde värmeförseglas i fyllmaskinen.

Hösten 1952 installerades den första maskinen.

Och resten är historia.