Intervju med Anders Gezelius

"Vi bygger Europas bästa Mentorprogram!"

Anders Gezelius är projektledare för Innovationsbrons och IVAs Mentorprogram. Här får du veta mer om Anders och varför han tycker Mentorprogrammet är intressant och viktigt.

Kortfakta om Anders Gezelius:

Senast lästa bok:
The World is Flat, av Thomas Friedman. Alla borde läsa denna! Friedman är journalist och vinnare av Pulitzer priset. Den handlar om teknikrevolutionen via Internet, de minskade avstånden i världen, förändringskrafterna efter murens fall och Kinas kapitalistiska omvandling. Världen håller på att bli platt och helt nya förutsättningar skapar både hot och möjligheter. Övriga nyligen lästa böcker är Lycka! av Dalai Lama och Små Citroner Gula av Kajsa Ingemarsson.

Familj: 
Sambo
 
Bor:
Stockholm

Favoritmusik:
En esoterisk musikblandning bestående av en klassisk CD samling. Annars är jag allätare som likaväl kan lyssna på Per Gessle som yoga-meditationsmusik och Beatles.

Fritidsintresse:
Vara ute i naturen, åka skidor, vandra samt vin och mat i trevligt sällskap.

Vad är syftet med ett mentorprogram?

”Det primära syftet är att kommersialisera forskning", säger Anders Gezelius, mentorprogrammets projektledare. Anders menar också att det i en föränderlig värld behövs nya perspektiv och mentorskap ger ett annorlunda perspektiv, nya insikter - och energi.

Anders berättar att när han gick i skolan stod det i läroboken att "för att skapa ett företag behövs arbetare, kapital och råvaror". "Idag är det istället allt viktigare att få ut så mycket som möjligt av varje persons idéer och mentala kraft. Något där mentorskap kan ge en hävstång", säger Anders.

Ett mentorprogram ligger i tiden. Det befinner sig ganska nära populära termer som "coachning" och "personlig utveckling".

Enligt Anders kan mentorskap utnyttjas framgångsrikt på fler ställen i samhället: "Jag hörde nyss på ett radioprogram som handlade om svårigheten för invandrare att få jobb i Sverige och en person från Latinamerika tyckte att mentorskap och coachning kunde vara nyckeln till arbete."

Skiljer sig IVAs och Vinnovas Mentorprogram från andra mentorprogram?

Anders berättar att det internationellt finns få mentorprogram som på detta sätt riktar sig direkt till akademiska forskare. Syftet och målet med mentorskapet är också ovanligt smalt, dvs kommersialisering av forskningsresultat, medan de flesta andra mentorprogram är betydligt bredare.

Ett ovanligt inslag är att det finns ett omkostnadskonto knutet till varje forskare, som t ex möjliggör resor till potentiella samarbetspartners såväl i Sverige som internationellt. Det finns flera gemensamma träffar där alla forskare och mentorer deltar, vilket skapar möjligheten till ett ömsesidigt idé- och erfarenhetsutbyte. Det är också relativt många andra mentorprogram en skillnad att mentorerna inte bara har större erfarenheter än forskarna, utan dessa erfarenheter är från en annan värld (företagsvärlden istället för den akademiska världen) – och talar ett annat språk som ofta är nytt för forskarna.

”Vi har valt att kalla det ett mentor-forskar program istället för ett mentor-adept program för att visa på att det är ett team där bådas åsikter är lika viktiga. På så sätt vill vi framhålla att det handlar om en dialog. Vi lägger också  stor vikt vid matchning av personligheter.” En framgångsfaktor är att det inte är KTH eller KI driver projekten utan någon utifrån med ett annat perspektiv. Mentorprogrammet är ett enkelt sätt att skapa samarbete - låt tusen blommor blomma!

Hur kommer det sig att du arbetar med mentorprogrammet?

”Det är som så mycket annat i livet mycket av en slump. Jag träffade IVAs programchef, Henrik Blomgren, i ett annat sammanhang där vi kom att diskutera frågan om mentorskap. Det ledde så småningom till projektledarrollen i Mentorprogrammet.”

Jag tycker verkligen det är ett roligt och intressant område. Jag har både teknik- och affärsbakgrund och jag har förståelse för båda. Jag har också erfarenhet av att jobba i andra miljöer som till exempel Silicon Valley.”

Anders Gezelius vill framhålla vikten av entreprenörskap i den nya globala konkurrensen, men menar också att det är betydelsefullt för den personliga utvecklingen. ”Man kan säga att det ger forskare möjlighet att bli mer än de är”, säger Gezelius.

Anders är en är en typisk projektledare med många bollar i luften som kan skapa strukturer och samtidigt ge individen frihet.

”Jag är född och uppväxt i Stockholm. I skolan hade jag lätt för matte, men inget stort teknikintresse. Jag var mer orienterad mot marknad och ekonomi.” Anders Gezelius har en MBA examen och har även jobbat på den amerikanska västkusten och i Sverige. En arbetsgivare i USA var Intel.

”Intel hade högt i tak och inte bara ett innovativt klimat utan även en starkt entreprenörsinriktad kultur. Många värdefulla tankar från Intel sitter fortfarande i min ryggmärg.”

”Det året jag började på Intel anställdes fler icke-amerikaner med universitetsutbildning.” Anders menar det synsättet – att det viktiga är att hitta den bästa talangen – är något han ofta tänker på.

Du har arbetat flera år i USA. Ser du att Sverige kan lära någonting från USA vad gäller kommersialisering av forskning?

”Att ha den bästa teknologin behöver inte automatiskt betyda att man lyckas. Sälj är viktigt.”

”I Sverige pratar vi mycket om innovationer, men om entreprenörskapet hör man inte mycket. Det gör att det finns en stor kommersialiseringspotential.” I USA menar Anders att det finns en entreprenörskultur vi i Sverige kan lära oss mycket av. Till exempel ska vi svenskar inte vara så rädda för att misslyckas. ”Man lär sig tio gånger mer på ett misstag”, framhåller Anders.

"I USA finns sedan länge ett nära och naturligt samarbete i ett flertal olika former mellan forskarvärlden och näringslivet."

"En annan anledning till att vi ligger efter är att det i många andra länder är mer naturligt med umgänge mellan generationer.  Jag hör ofta sägas att vi är integrerade i Sverige, men det är väldigt litet umgänge mellan generationerna och än mindre umgänge mellan svenskar och invandrare. Det är en svaghet - som jag ser som en stor möjlighet. Det är en av våra stora utmaningar och visar att Mentorprogrammet ligger helt rätt i tiden.”

Mentorprogrammet är nu inne på sitt andra år. Har ni ändrat något inför år två?

Från början var det ganska lösa strukturer och det vi har justerat är småsaker. Vi testade idén och såg att den fungerade. I Mentorprogrammet 2006/07 har vi inte ändrat så mycket – förutom att vi är dubbelt så många. Under nästa år kommer vi att gå ut utanför Stockholm, Sörmland och Gotland och göra det till ett nationellt program. En annan sak vi planerar att organisera är alumniträffar. Vi har fått en del feedback som säger att Mentorprogrammet ska vara längre, men vi tycker det ska vara en katalysatoreffekt. Vi ska inte stötta i all evighet, men forskaren och mentorn kan självklart gå vidare.

Vad har varit roligast i arbetet med mentorprogrammet?

”Det roligaste har varit kombinationen intressanta människor som vill något och har idéer”, säger Anders som tycker att mentorprogrammet ska ha som ambitionsnivå att bli Europas bästa mentorprogram. ”Vi vågar satsa! Feedbacken har varit mycket positiv. Jag är resultatorienterad och det här projektet ger resultat även om det kan ta tid att förändra attityder. Det ska inte vara fult att tjäna pengar på forskning!”