Innovation – vad kan Sverige lära av andra länders satsningar?

Efter att under åren 1970–1995 ha sjunkit i välstånd jämför t med andra länder har Sverige påbörjat en återhämtning. Att nå en topplacering på OECDs ranking före år 2020 är dock en stor utmaning som troligen kräver mer än en fördubbling av de senaste årens produktivitetsökning. En uthållig tillväxt i produktionstakten kan inte skapas utan ett antal innovationer som gör det möjligt att mer effektivt utnyttja befintliga och nya resurser.

Att diskutera innovation i ett landsperspektiv är egentligen svår t. Innovationer skapas av enskilda eller grupper av individer i ett kreativt sammanhang. De allmänna förutsättningarna i form av samhällsklimat, utbildningsnivå, rättssäkerhet, attityder till nyskapande, ekonomiska och andra incitament har stor betydelse. En aktiv innovationspolitik på nationell och regional nivå kan ge ytterligare stöd.

EU antog på sitt toppmöte i mitten av juni år 2010 ett program kallat ”Europé 2020” [3], som också innehåller rekommendationer till medlemsländerna. Fler kommer i ett särskilt program: ”Forsknings- och innovationsplan” som publiceras till hösten. Många länder har tagit fasta på detta och antagit innovationspolitiska strategier och konkreta program till stöd för
utvecklingen.

Lärdomar från andra länders program för ökad produktivitet, innovation och internationell konkurrenskraft visar på vikten av att som ett första steg utgå från en tydlig och välförankrad vision. Erfarenheter från andra länder visar också att en aktiv innovationspolitik bör baseras på tre hörnstenar:

Skriften är ett utkast för diskussion i Almedalen 2010 och baserar sig på ett faktaunderlag från McKinsey. Syftet är att exemplifiera och visa hur nationella handlingsprogram används för att främja produktivitet och innovation.

Ladda ned rapporten (pdf)