VINNOVA:s rapporter, 3 st
1. Innovation Policies in South Korea and Taiwan
By Sören Eriksson Associate Professor
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-05-03.pdf
1.2 Objectives and outline of the study
South Korea and Taiwan (R.O.C.) are two of the most well-known examples of newly industrializing economies which have been remarkably successful during the past three decades. Particularly critical to understanding their success is the complex interaction of different institutions and policies – implicit as well as explicit.
The objectives of this study are:
• To give an update overview of South Korea’s and Taiwan’s policies concerning innovation and technology.
• To compare between these two economies, main point of strength and weakness regarding innovation systems, mainly based on institutional framework of the Triple Helix model.
Chapter 2 gives an account of various parts of national competitiveness, focusing on innovation systems, knowledge-based economy and state polices.
Chapter 3 and 4 deals with South Korea and Taiwan respectively, providing an account of their development policies, innovation and technology policies. In the case of Taiwan two industry-specific perspectives have are included, the IT-sector and the efforts to develop a commercial aerospace cluster and innovation system in the economy.
Chapter 5 gives an overall evaluation and comparative perspectives of strength and weakness of South Korea’s and Taiwan’s innovation systems.
Contents
1 INTRODUCTION
1.1 Background
1.2 Objectives and outline of the study
2 NATIONAL COMPETITIVENESS
3 SOUTH KOREA
3.1 Development policies – general views
3.2 Technology policies
3.3 Innovation system perspectives
4 TAIWAN
4.1 Introduction
4.2 Development policy – General views
4.3 Innovation and technology policies in Taiwan
4.4 Taiwan’s IT sector
4.5 The Hsinchu Science-based park
4.6 Taiwan’s aerospace sector
5 CONCLUSIONS
6 References
2. Nationella och regionala klusterprofiler, Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-05-02.1.pdf
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-05-02.2.pdf
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-05-02.3.pdf
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-05-02.4.pdf
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-05-02.5.pdf
Kan vi dra några lärdommar från den medicinska området genom deras sätt att beskriva Nationella och regionala klusterprofiler. Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004.Arbetsmaterial 041229
Arbetet
Arbetet har initierats och basfinansierats av VINNOVA.
Innan detta arbete påbörjades initierade Stockholms stad motsvarande studie för regionen som inkluderar Stockholm, Uppsala, Södertälje och Strängnäs. Den studien väckte VINNOVAs och andra regioners intresse för att ta fram motsvarande underlag för hela landet.
Följande regioner och initiativ har bidragit med underlag och finansiering
• Stockholms Stad/Stockholm BioRegion/Uppsala Bio
• Västra Götalandsregionen/Business Region Göteborg
• Region Skåne/Medicon Valley
Följande regioner och initiativ har bidragit med underlagsmaterial
• Biotech Umeå
• Biomedley Linköping.
VISANU (VINNOVA, ISA och NUTEK i samverkan) och Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, har bidragit till finansieringen. AMS har även koordinerat sin nationella kompetens-enkät med detta arbete.
Arbetet har utförts och koordinerats av ADDENDI AB genom Tage Dolk, klusterarkitekt och Anna Sandström, Med. Dr. och bioteknikanalytiker. Svante Carlsson, professor och riskkapitalist samt Jan-Evert Nilsson, professor regional utveckling, har medverkat som resurspersoner.
Rapporten presenteras grafiskt och beskrivs med korta texter. Syftet med detta är att göra analysen överskådlig samt att nya samband och åtgärder ska kunna identifieras efterhand av de som är involverade i strategi- och utvecklingsarbete. Rapporten ska ses som ett arbetsmaterial som kommer att utvecklas under strategiarbetet. Det
förenklade redovisningssättet kan kräva muntliga presentationer och samtal för att undvika missförstånd och feltolkningar. Vi rekommenderar därför att materialet används i samband med muntliga presentationer.
3. Kina störst på mobiltelefoni – konsekvenser för omvärlden
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/vr-03-02.pdf
På världskartan finns endast ett begränsat antal länder som kommit att utmärka sig som särskilt utvecklingsintensiva och därmed heta vad gäller informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Till de givna storheterna hör länder som USA och Japan. Men också små länder som Finland, och Sverige har dock kunnat göra sig synliga internationellt åtminstone inom olika delområden.
Med sina klart mer blygsamma hemmamarknader har det för dessa små länder varit nödvändigt att redan från start söka sina marknader långt hemifrån.
Jon Sigurdson, Telematik 2006
Innehåll:
Kapitel 1: Bakgrund
Kina främst i världen – på mobiler
Framväxten av industriella strukturer i Kina
Monternet – Mobilt Internet i Kina
Teknologi och standard
Kapitel 2: Informations- och kommunikationsteknologier
Internet och mobil telekommunikation
IT-generationer i Kina: exempel på industriell utveckling
IT universitet
Kapitel 3: Telekomsektorn i Kina
Infrastruktur för det fasta nätet
Mobil telekommunikation
Monternet
Mobile Virtual Network Operators
Kapitel 4: Multinationella företag på Kinesisk mark
Huawei Technologies
Kinesiska företag och FoU
Nya strukturer i Kinas telekomsektor
Kapitel 5: Ett perspektiv från Japan och Europa
Kapitel 6: Klyftan mellan stad och landsbygd
Kapitel 7: Avslutande kommentarer
Framtiden för globala företag och teknologiska samhällen