Energieffektivisering – möjligheter och hinder

Energieffektivisering (pdf)

av: Lennart Jagemar & Bertil Pettersson, Chalmers Energicentrum

Sveriges totala energitillförsel 2006 uppgick till totalt 624 TWh och dominerades av råolja, kärnbränslen, biobränslen och vattenkraft. Olika slags förluster i systemet står för en tredjedel av energitillförseln.

Av vår slutliga energianvändning, det vill säga tillförsel minus förluster, står industrin för 157 TWh, bebyggelsen för 145 TWh (varav 19 TWh avser areella näringar, övrig service och fritidshus) och transportsektorn för 101 TWh.

Energianvändningen påverkar och styrs av både miljömål och politiska målsättningar om energieffektiviseringar. De nationella miljömål i Sverige som påverkar energianvändningen mest är begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. På EU-nivå finns både ett energieffektivitetsdirektiv och förslag till klimat - och energipaket, som ställer krav på en minskad energianvändning till 2020 med 20 procent. Dessutom påverkas energianvändningen av Kyotoprotokollets krav på att minska utsläppen av växthusgaser.

Rapporten sammanställer aktuell kunskap om Sveriges energianvändning och energibalans samt prognoser för Sveriges framtida energianvändning inom de tre sektorerna transporter, byggnader och industri. Dessutom redovisas bedömningar av effektiviseringspotentialen för respektive samhällssektor fram till år 2020.

I rapporten diskuteras också möjligheter och hinder för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder och konsekvenserna av en långt driven energieffektivisering i Sverige.