Departementspromemorian Kulturnät Sverige

- för ökad tillgänglighet till kulturen på Internet (Ds 1999:20)

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har genom skrivelse den 16 april 1999 beretts tillfälle inkomma med yttrande till Kulturdepartementet över Kulturnät Sverige - för ökad tillgänglighet till kulturen på Internet (Kulturdepartementet Ds 1999:20). IVA vill efter samråd med sin systerakademi Kungl Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien framföra följande med systerakademien identiska synpunkter.

Sammanfattningsvis anser Ingenjörsvetenskapsakademien att huvudsyftet med Kulturnät Sverige, nämligen att öka tillgängligheten till svensk kultur genom användning av IT, uppnåtts genom det hittills skapade Kulturnätverket. Ett nationellt kulturnät är en samhällsnyttighet som motiverar ett statligt åtagande. Däremot har akademien vissa synpunkter på tidpunkten för försöksperiodens slut. Akademien pekar också på alternativ till Kulturrådet som huvudman och föreslår att man använder bredast möjliga sakkunskap i den den föreslagna referensgruppen samt tar tillvara på det arbete som hittills vunnits i det förberedande arbetet vad gäller exempelvis redaktionell policy.

Bakgrund
Akademien har med stort intresse via den gemensamma akademiförsamlingen följt arbetet med att bygga upp Kulturnät Sverige sådant det utformats enligt de ursprungliga intentionerna i betänkandet IT i kulturens tjänst. Akademien anser att såväl uppläggning som organisation och verksamhet fungerat tillfredsställande. Det tidsbegränsade projektet har haft sin finansiering genom KK-stiftelsen, Stiftelsen framtidens kultur och Riksbankens Jubileumsfond, och inneburit en redaktion på sex personer.

Akademiförsamlingen har också tagit del av den den utvärdering som skett (J.Hauge, M Hedstrom och G Mallen) och akademien delar många av de slutsatser dessa framfört. Sålunda anser akademien att ett nationellt kulturnätverk på Internet utgör en viktig komponent i Sveriges digitala struktur och i svenskt kulturliv. Kulturnät Sverige är en samhällstjänst som bör stå till medborgarnas förfogande utan kostnad. Verksamheten bör därför finansieras med statliga medel.

Akademien hade gärna sett att utvärderingsgruppens förslag om en förlängd försöksperiod hade kunnat följas, om de ekonomiska förutsättningarna kunnat ordnas. Akademierna är beredda att gemensamt undersöka kompletterande finansieringsmöjligheter. Akademien övergår härefter till att kommentera de lagda förslagen.

Kulturnät - ett statligt åtagande
Fullskaleförsöket löper ut i december 1999. Kulturnät Sverige som samhällstjänst och allmän nyttighet föreslås då bli ett statligt åtagande med placering inom Statens kulturråd finansierat inom ramen för kulturbudgeten. Liknande organisationer finns för övrigt i flera andra länder med likartade kulturnätverk, där verksamheten baseras på statliga medel.

Det betonas av den internationella utvärderingsgruppen att en statlig kulturnätsverksamhet bör knytas till en kulturinstitution. Erfarenheterna av uppbyggnadsprojektet pekar entydigt på att största möjliga självständighet i en kreativ miljö är en förutsättning för framgång. Akademien måste konstatera att Statens kulturråd inte är en "kulturinstitution " i den mening utvärderarna avser.

Akademien vill betona att det formella oberoende som den fria organisationsformen inneburit har varit en viktig faktor i det framgångsrika arbete som bedrivits. Akademien vill därför understryka vikten av att verksamheten, även i fortsättningen, uppfattas som fri och oberoende. Akademien vill också peka på möjligheten att låta Kulturnätverket bli en egen myndighet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att verksamheten är öppen för insyn och demokratiskt styrd av en bred krets representanter för de olika kulturområdena, Statens kulturråd och Kulturdepartementet.

I diskussionen kring den fortsatta organisatoriska formen vill akademien peka på alternativet med en småmyndighetskonstruktion, dvs. att en särskild nämnd eller delegation inrättas för Kulturnät Sverige-verksamheten, där stora delar av den nuvarande styrgruppen skulle kunna utgöra själva nämnden, medan det som i dag är kulturnätsredaktionen bleve nämndens kansli.

Därigenom skulle även de specifika frågorna kring digitalisering av kulturmaterial och publicering på Internet ges särskild vikt. Om verksamheten skulle bli en egen myndighet, säkerställer detta såväl behovet av insyn som den oberoende ställningen i Kultursverige. Att nämnden utgör en egen myndighet innebär också att Kulturnät Sverige utan större kostnad eller administrativa svårigheter kan få ett enkelt domännnamn som gör att Kulturnätets webbplats lätt kan hittas.

Ekonomi
Det statsfinansiella läget och förekomsten av ett utgiftstak innebär att verksamheten måste minskas. Akademien delar inte Kulturdepartementets uppfattning att verksamheten lämnat det kostsamma skedet bakom sig och att redaktionen kan halveras (minskas från sex personer till tre). Uppgiften att ge råd och stöd till dem som vill digitalisera kulturutbudet, liksom att intressera och inspirera Kultursverige kommer ej att kunna utföras i den föreslagna organisationen. Akademien vill påpeka vikten av att dessa i dag prioriterade uppgifter vid kulturnätsredaktionen bibehålls. Efterfrågan på råd och stöd i digitaliseringsarbetet är stor, inte minst från kulturinstitutionerna. Mycket arbete återstår innan hela Kultursverige använder sig av Internet, för att inte tala om innan alla har skapat egna webbplatser. Vidare skulle den värdefulla kunskap om bl.a. de juridiska aspekterna på Internetpublicering som i dag finns inom projektgruppen vid IVA riskera att gå förlorad.

Referensgruppen
Förslaget att tillsätta en referensgrupp förefaller utmärkt. Akademien förutsätter här att representationen av olika typer av sakkunskap inom kultur- och IT-området blir bredast möjliga.

Framtagningen av en redaktionell policy
Den ovan nämnda referensgruppen föreslås tillsammans med redaktionen arbeta fram ett förslag till redaktionell policy för kulturnätets innehåll. I viss utsträckning föreligger redan en sådan policy framtagen under den hittillsvarande verksamheten. Förutsatt att det inte är tänkt att drastiskt ändra denna policy borde en hel del arbete redan vara gjort.

Stockholm den 1 juni 1999

Kurt Östlund

Verkställande direktör