Remissvar angående förslag till Energideklarering av byggnader- För effektivare energianvändning (SOU 2004:109)

Det blir allt mer uppenbart i ett globalt perspektiv att energisystemet måste ställas om. Klimatfrågan är i detta sammanhang den stora utmaningen. Det råder samsyn om att energieffektivisering i den byggda miljön är avgörande för att klara denna omställning. Det finns förutom minskade miljöeffekter och minskad ohälsa många flera goda skäl som motiverar åtgärder för en effektivare energianvändning. Minskade kostnader för energi skapar utrymme för satsningar på välfärd och investeringar.

Energieffektivisering ger utrymme för tillväxt och sysselsättning i berörda branscher och företag. IVAs genomförda Energiframsyn visar att möjligheter finns att halvera energianvändningen i bebyggelsen på 50 år. Bygga/Bo-dialogens aktörer har angivit målet om 30 % reduktion till år 2025 och Kretsloppsrådet anger i sitt miljöprogram 10 % reduktion i det byggda beståndet till år 2010. Detta trots stora insatser redan genomförts sedan 70-talet. Flera exempel finns från såväl offentliga som privata fastighetsägare om halverad energiförbrukning under bara några få års tid genom systematisk energieffektivisering i fastighetsbeståndet. Det avgörande i dessa exempel är av förvaltningsteknisk natur med optimering av drift och innemiljö.

Kunskap om energisystemens förmåga och teknikvalens möjligheter är strategiskt för framgång i effektiviseringsarbetet. De många goda exemplen som finns visar att ska potentialen infrias måste fastighetsägarnas incitament och brukarnas, i såväl lokaler som bostäder, delaktighet säkerställas. Bygga/Bo-dialogens ansats och flera lokala initiativ med konsumentinflytande i planeringsprocessen t.ex. Byggdialogen Dalarna, Energiligan bland lokalhållare eller BoEnDe energideklarationer inom bostadssektorn är lovvärda initiativ av frivillig art i syfte att effektivisera energiförbrukningen i den byggda miljön.

IVAs avdelning för byggteknik anser direktivet 2002/91/EG vara ytterst angeläget, men rekommenderar att lagstiftning används i minsta möjliga utsträckning, i första hand endast i den omfattning direktivet så kräver. Istället föreslås regeringen stimulera implementering och kunskapsuppbyggnad kring de goda exempel som nu pågår inom landet. Vad som ytterligare kan göras är att skapa incitament till fastighetsägare och då speciellt småhusägarna att åtgärda sina fastigheter. I detta sammanhang kan riktlinjer kring t.ex. energideklarationer och dess utformning vara pådrivande.

Mätning och jämförelser är drivkrafter för fastighetsägarens effektiviseringsarbete. Utgångspunkt för energijämförelser i alla byggnader, exklusive nyproduktion ska vara uppmätt förbrukning. Denna kan sedan korrigeras med hänsyn till klimatfaktorer och nyttjandesätt med enkla beräkningsmodeller och schablonvärden för att medge fastighetsägaren de jämförelser som erfordras för att påvisa incitament för vidare åtgärder.

Staten, via Energimyndigheten, bör tillhandahålla en normerad enkel modell och statistikprogram för villaägarnas jämförelser. Detta verktyg bör ställas till de kommunala energirådgivarnas förfogande samtidigt som dessa åläggs att föra en aktiv dialog med kommunens villaägare och mindre fastighetsägare. För detta krävs ändrade direktiv till energirådgivningen samtidigt som Energimyndigheten bör åläggas tillhandahålla erforderlig kunskapsförmedling och samordningsansvar. Större fastighetsägare kan branschvis på egna initiativ, vilket också sker, upprätta de databaser för jämförelsetal som är ändamålsenliga för just sitt fastighetsbestånd. IVAs avdelning för byggteknik föreslår också att staten tillskapar effektiva styråtgärder för att stimulera fastighetsägare och byggherrar till effektiviseringsåtgärder och val av framsynt teknik vid investeringar. Sådana kan utgöras av såväl olika stimulansbidrag som tillhandahållande av råd och kunskap via olika organisationer. Tvingande åtgärder bör om möjligt avvaktas till efter 2010 då effekter baserade på genomförda åtgärder i likhet med miljövårdsberedningens förslag 2004:2 kan utvärderas. IVAs avdelning för byggteknik anser att insatser för effektivisering i den byggda miljön är angelägna och att dokumentationen av byggnaders energiprestanda därvid är en bra metod att påvisa incitament för fastighetsägarna.

EU direktivets krav föreslås uppfyllas enligt den samverkansmodell som Sverige tidigare tillämpat för åtgärder inom miljöområdet. Som exempel för byggandets miljöhänsyn och Bygga/Bo dialogen för hållbart byggande och förvaltning. För att nå framgång och bred förankring inom sektorn krävs stimulansåtgärder baserade på incitament och kunskapsuppbyggnad. Energimyndigheten bör åläggas föreslå dessa. Härvid kan IVA vara delaktig.

IVAs avdelning för samhällsbyggnad

Mårten Lindström

Ladda hem remissvaret