|
Innehavare |
|
|
1924 |
Dr-Ing Johannes Ruths för hans uppfinning vaporackumulatorn |

|
|
|
1928 |
Professor emeritus Peter Klason för hans forskningsarbete inom cellulosakemien |

|
|
|
1929 |
Civilingenjör K Jonas E Hesselman för tekniskt vetenskapligt arbete för förbränningsmotorernas, särskilt dieselmotorns, fulländande |

|
|
|
1933 |
Fil dr Axel Lindblad för hans insats för tillgodogörande av Bolidenmalm, speciellt vid lösandet av de anriknings- och metallurgiska problem, som därvid förelåg |

|
|
|
1939 |
Kommerserådet Axel F Enström för hans insatser för teknikens utveckling |

|
|
|
1941 |
Direktör J Hemming Johansson för hans insatser för telefonteknikens och telefonindustriens utveckling |

|
|
|
1942 |
Dr Hugo Hammar för tekniskt-vetenskapliga förtjänster i samband med hans industriella livsverk till höjande av svenskt skeppsbyggeri och svensk sjöfart |

|
|
|
1943 |
f d Generaldirektör Gösta Malm för hans insatser som vattenkraftbyggare, för vägväsendet och särskilt för tekniskt-vetenskaplig forskning |

|
|
|
1943 |
Överdirektör Carl Edvard Johansson för insatser till teknisk utveckling, som han åstadkommit med sin måttsats och dess fulländning och utveckling |

|
|
|
1944 |
f d Byråchef Ivan Öfverholm som ett offentligt betygande av värdet i den gärning han utfört av grundläggande och bestående vikt och betydelse för landets järnvägselektrifiering |

|
|
|
1945 |
Dr-Ing Birger Ljungström för den av honom uppfunna och konstruerade dubbelroterande ångturbinen |

|
|
|
1948 |
Generaldirektör Waldemar Borgquist för hans insatser för Sveriges rationella kraftförsörjning, för högspänningsteknikens utveckling och till den tekniska forskningens främjande |

|
|
|
1951 |
Tekn dr Karl-Erik Eriksson och tekn dr Ragnar Liljeblad för deras insatser för utvecklingen av den elektrotekniska produktionen |

|
|
|
1952 |
Konung Gustav VI Adolf
|

|
|
|
1953 |
Professor Erik Hägglund för hans insatser inom cellulosakemien |

|
|
|
1955 |
Tekn dr Helmer Gustavson för hans arbeten om läderproteinernas kolloidkemi |

|
|
|
1960 |
Professor Gudmund Borelius för hans forskningsarbeten inom de fasta kropparnas fysik och för hans insatser för undervisningen inom området teknisk fysik vid de tekniska högskolorna |

|
|
|
1963 |
Fil dr Torsten Althin såsom skapare av Tekniska Museet i Stockholm och för hans insatser inom detta |

|
|
|
1967 |
Tekn dr Gunnar Sundblad för hans insatser för forskning och utveckling inom svensk skoglig industri |

|
|
|
1969 |
Tekn dr Arne Asplund för hans insatser inom defibreringstekniken |

|
|
|
1969 |
Professor Gunnar Hägg för hans insatser som forskare och undervisare inom oorganisk kemi, särskilt med tillämpning av röntgenkristallografi |

|
|
|
1969 |
f d Generaldirektören tekn dr Håkan Sterky för hans insatser för telekommunikationernas utveckling i Sverige |

|
|
|
1971 |
Överingenjör Gunnar Ljungström för hans insatser för utvecklandet av SAAB-bilen |

|
|
|
1974 |
Civilingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters för deras mer än femtioåriga verksamhet som uppfinnare och nyskapare av industriella produkter |

|
|
|
1976 |
Tekn dr Christian Jacobaeus för hans forsknings- och utvecklingsinsatser inom telekommunikationsområdet |

|
|
|
1977 |
Professor Olof Rydbeck för hans insatser inom elektroniken och radioastronomin |

|
|
|
1978 |
Professor Waloddi Weibull för hans vetenskapliga insatser inom områdena mätteknik, detonik och hållfasthetsstatistik |

|
|
|
1979 |
Professor Arvid Wretlind för hans utveckling av den totala parenterala nutritionen |

|
|
|
1981 |
Professor Ingvar Jung för hans insatser inom forskning och utveckling på marin- och energiområdet |

|
|
|
1982 |
Professor Sven-Olof Kronogård för hans arbete inom forskning och utveckling av turbomotorer |

|
|
|
1983 |
Direktörerna Lars Halle och Lars Leine för deras insatser i utvecklingen av den svenska kärnkraftstekniken |

|
|
|
1985 |
Tekn dr Tore Gullstrand för hans synnerligen framstående livsgärning inom svensk flygindustri |

|
|
|
1986 |
Professor Nils Ahrbom för hans framstående livsgärning som utövande arkitekt och som pedagog, kritiker och idégivare |

|
|
|
1987 |
Professor Jerker Porath för hans framstående insatser på det biokemiska området, speciellt inom separationstekniken |

|
|
|
1988 |
Professor Bengt Hultquist för hans framstående insatser inom rymdvetenskapen vid Kiruna Geofysiska Institut |

|
|
|
1989 |
Med dr Lennart Nilsson för hans ständiga utveckling av fotografin vid gränsen till vad teknik och naturlagar medger |

|
|
|
1989 |
Professor Torkel Wallmark för hans internationellt sett framstående insatser inom halvledartekniken och hans stimulans till industriellt nyföretagande |

|
|
|
1989 |
Professor Torbjörn Westermark för hans pionjärarbeten inom kemi och biologi och för hans engagemang som objektiv debattör i en rad viktiga teknikområden |

|
|
|
1991 |
Ingenjör Erik Wallenberg för hans idé och insatser i utvecklingen av förpackningssystemet Tetra Pak |

|
|
|
1992 |
Direktör Ingvar Kamprad för hans nyskapande och entreprenörsanda, som grundare och mångårig ledare för ett världsföretag, möbelföretaget Ikea |

|
|
|
1994 |
Professor Torsten Hägerstrand för hans stora insatser som teknikfilosof och en av vårt lands ledande samhällsforskare |

|
|
|
1994 |
Tekn dr Lennart Johansson för hans stora skicklighet som konstruktör och tekniker, som i hög grad bidragit till en lyckosam utveckling för ett av Sveriges största industriföretag |

|
|
|
1994 |
Arkitekt Carl Nyrén för att med brett kunnande, stor materialkännedom, psykologisk inlevelseförmåga och administrativ kompetens ha förenat det bästa inom svensk byggnadstradition |

|
|
|
1996 |
Professor Erik Dahmén för det stora inflytande han utövat på nationalekonomins grund som forskare, som praktiker i näringslivet och som informatör när det gäller insikter om den ekonomiska omvandlingen i samhället, särskilt i företagandets, industrins och teknikens perspektiv |

|
|
|
1997 |
Direktör Percy Barnevik för hans enastående industriella ledarskap som varit grundläggande för uppbyggnaden av ASEAs tekniska, finansiella och marknadsorganisatoriska styrka under 1980-talet, som har präglat den ovanligt framgångsrika fusionsprocessen mellan ASEA och Brown Boveri och som har varit av avgörande betydelse för ABBs utveckling under 1990-talet till ledande i världen i den elektrotekniska industribranschen |

|
|
|
1998 |
Professor Gunnar Fant för den synnerligen betydelsefulla insatsen som nydanare inom talforskningens område, vilket har viktiga konsekvenser för utformning av moderna tele- och datorkommunikationssystem, för hjälpmedel för hörsel- och synskadade, för språkvetenskap, fonetik och röstterapi, m m |

|
|
|
1999 |
Professor Gideon Gerhardsson för hans framstående och inflytelserika arbete inom arbetsmiljöområdet som forskare, rådgivare och informatör vilket har haft stor praktisk betydelse för människors miljö, säkerhet och hälsa i svenskt arbetsliv |

|
|
|
2000 |
Civilingenjör Anders Schwanbom för mångårigt, synnerligen framsynt, initiativrikt och framgångsrikt kemitekniskt ledarskap – särskilt vid val och industriellt införande av nya tillverkningsprocesser och råvaror – som på ett avgörande sätt har bidragit till strukturell omdaning, nyetablering och tillväxt inom tung svensk kemisk industri, bl a i Stenungsund |

|
|
|
2001 |
Professor Assar Lindbeck för synnerligen betydelsefull gärning som ledande forskare och forskarutbildare i nationalekonomi, som vetenskaplig drivkraft bakom utvecklandet av Institutet för internationell ekonomi till ett forskningscentrum med utomordentligt högt anseende i världen samt som utvecklingspåverkande analytiker, utredare och opinionsbildare i centrala ekonomisk-politiska problemställningar i vårt land. |

|
|
|
2002 |
Professor Karl Johan Åström för hans enastående arbete inom ett brett reglertekniskt område som forskare, lärare och inspiratör, vilket haft mycket stor betydelse för både industri och akademisk forskning. |
| |
|
|
2003 |
Tekn. Dr. Sverker Sjöström för hans avgörande insatser vid uppbyggnaden av ett av Sveriges kvalitetsmässigt och ekonomiskt mest framgångsrika företag, Scania AB. Sverker Sjöströms insatser, som är en livsgärning, har givit Scania viktiga konkurrensfördelar inom teknikområdet och är grunden för företagets ledande ställning i lastbilsbranschen. |
| |
|
|
2004 |
Professor Lennart Philipson för att med visionär övertygelse tidigt introducera molekylärbiologin i högskoleutbildningen i Sverige och etablera genteknik inom svensk akademisk forskning samt för att tidigt göra svensk industri medveten om områdets industriella betydelse.
|
| |
|
|
2005 |
Tekn. Dr. Gunnar L Johansson för hans insatser under många år inom svensk industri. Denna livsgärning har inte bara kommit Volvo till del utan också det svenska näringslivet i sin helhet. Gunnar L Johanssons ledarstil har präglats av hans respekt för individen och en stark vilja och förmåga att få människor att utvecklas. Med stor energi och samarbetsförmåga har han löst många komplexa uppgifter.
|
|
|
| 2006 |
Professor Lars H Zetterberg för hans epokgörande arbete att i Sverige skapa och etablera den akademiska verksamheten inom telekommunikationsteori och signalbehandling. Zetterbergs gärning har inneburit att landet tidigt fick större kompetens inom detta område än kanske något annat land. Detta har varit av stor betydelse för den svenska konkurrenskraften inom telekommunikationsområdet.
|
| 2007 |
Professor Bengt Kasemo för hans synnerligen framstående och omfattande insatser som forskare och forskningsledare vid Chalmers med inriktning mot tekniskt, biologiskt och medicinskt betydelsefulla fenomen vid fasta ytors kontakt med gaser, vätskor eller bio¬material, samt för hans entreprenörsinsatser i samverkan med industriföretag och vid start av groddföretag.
|
| 2008 |
Professor Torvard C. Laurent för hans vetenskapliga verksamhet med fokus runt hyaluronan, en komplex kolhydrat. Ett viktigt mål med den tidiga hyaluronanforskningen var att förstå substansens egenskaper och Laurent blev en av de ledande forskarna inom detta fält. Laurent blev samtidigt en av landets ledande biofysikaliska kemister, han visade också ett stort intresse för möjligheterna att utnyttja hyaluronan som läkemedel, vilket ledde fram till det mycket framgångsrika ögonkirurgiska läkemedlet Healon®. |
|
|
| 2009 |
Styrelseordförande Antonia Ax:son Johnson för hennes stora insatser som entreprenör och företagsledare där ledarskapet präglats av engagemang, långsiktighet, hög affärsetik och ett starkt intresse för människan. |