"Det kan handla om att vara en sparringpartner"

Annika_Falkengren_1200px.jpg

Annika Falkengren leder genom sin roll som vd och koncernchef för SEB cirka 16 000 personer i Sverige och utlandet. Hon beskriver sig som ”intraprenör” snarare än entreprenör, även om hon ibland kan önska att hon själv hade kommit på någon av de häftigaste moderna företagsidéerna.

Har du själv sett dig som entreprenör någon gång under din karriär?

– I så fall ser jag mig själv mer som en intraprenör, skulle jag vilja säga. Jag är bra på att se saker och ting från ett annat perspektiv, att jobba med förbättring, att ifrågasätta saker och ibland omkullkasta arbetssätt eller produkter.

Att vara ”intraprenör” definieras ofta som att man likt en entreprenör kommer på nya givande idéer – men att man förverkligar dem och gör dem lönsamma inom ramen för sitt ordinarie arbete på arbetsplatsen. Falkengren har dock aldrig känt att hon hittat en idé eller produkt som hon skulle vilja använda för att starta en egen verksamhet.

– Någon gång kan jag tänka,”varför kom inte jag på Starbucks Coffee” eller ”varför tog jag det inte till Sverige”? Vad är det som gör att man vågar tro på en idé om ett kaffekoncept och lyckas sprida det över hela världen?

Annika Falkengren började jobba tidigt, först extra bredvid studierna och på lov. Efter ekonomexamen började hon som trainee på SEB och har sedan lagt all sin energi på banken. I en intervju i tidningen Fokus berättar hon hur föräldrarna tjänstgjorde i Thailand som diplomater, medan Annika Falkengren bodde, arbetade och studerade själv på internatskola i Sverige.

Ska bankerna överlag ha en lite ifrågasättande roll gentemot entreprenören, och vara beredd att omkullkasta idéer?

– En bank kommer ju vanligen inte in i första fasen, då det behövs riskkapital. Vi kommer istället in i andra fasen – det kan handla om rörelsekapital, att hantera betalningar, kanske vill man finansiera en utökning och anställa fler. Då är det vårt ansvar att utmana om idén håller för en vidare expansion.

Falkengren pekar också på andra tydliga fördelar med att ha kontakt med en stor bank:
– Banken erbjuder också nätverk, mötesplatser och träffar med andra likasinnade. Vi finns ”mitt i” och har sett många av idéerna förut, så vi vet ofta vad som funkar. Sedan är vi nog inte den som kan säga om idén när den ännu är i sin linda, flyger eller inte.

Vad tror du att ni kan bidra med från SEBs sida till Prins Daniels Fellowship?

– Om jag går tillbaka till vår egen bank så bildades den just av en entreprenör år 1856 – André Oscar Wallenberg, som läste en bok om affärsbanker när han var på väg över Atlanten en gång, och sedan startade han en. Det som idag är SEB och som då var Sveriges första affärsbank.

Falkengren menar att entreprenörskap finns i blodet på hennes bank, och nämner hur bland annat Ericsson och Asea där SEB har varit med hela vägen alltsedan starten. ”Alla företag startar smått”, påpekar hon, även om vissa sedan utvecklas till att bli globala och världsledande.

Annika Falkengren nämner också att SEB är engagerat i en mängd samarbeten kring entreprenörskap: alltifrån Ung Företagsamhet och Venture Cup till IFS, Nyföretagarcentrum och CONNECT.

– Det kan handla om att bidra med möten och kompetens, men också att på något sätt vara en ”sparringpartner” när företagen behöver hjälp i olika faser eller växa internationellt.

Förr i tiden växte företagen här hemma i Sverige, säger Falkengren. Idag kan nästa steg för ett lokalt företag vara att hoppa direkt till Shanghai (där SEB har kontor).

Vad är då de största hindren för att få fler nya och växande företag i Sverige?

– Enligt Tillväxtverket upplever många att det finns en brist på finansiering, att det är svårt att hitta rätt arbetskraft och att det är svårt med myndigheter och lagar. Vad jag kan se från mitt perspektiv är också att det finns en brist på uthållighet och att det behövs någon att hålla i handen.

Här tycker Annika Falkengren att Prins Daniels projekt kan bidra mycket genom sitt mentorskapsförfarande, där de som har varit med länge kan komma med goda råd och stötta upp och finnas med.

– Jag kom nyss hem från San Fransisco, där jag träffade en man som bidrog med såddkapital till nystartade företag. Han menade att det var kanske ett tiotal av tusen företag som överlevde. Det är ju tyvärr inte många.

I Sverige har egenföretagarna fått mer hjältestatus än vad de hade för ett antal år sedan, upplever Falkengren, samtidigt som hon menar att det ändå är väldigt få som lyckas bli dessa hjältar och ofantligt många som har en ganska tuff resa.

– Men det är kanske först det fjärde företaget man startar som lyckas, säger SEB-vd:n. Jag har fått en stor respekt för den här envisheten, och kanske också detta med att man inte känner av misslyckandet alltför hårt när de första företagen man startar inte flyger.

Misslyckande ger erfarenhet, med andra ord, men här tycker Annika Falkengren att man har kommit längre med att acceptera nederlag i den amerikanska företagskulturen än vad man gjort här hemma.

Men det är inte för alla detta med att starta företag, eller?

– Jag tror inte det. Det krävs mycket engagemang, och man ska aldrig underskatta arbetsinsatsen. Det är bra att börja i liten skala och så ska man gärna vara modig.