Inga innovationer utan entreprenörer

Industrimannen Carl Bennet är styrgruppordförande i det nya projektet ”Attraktionskraft för tillväxt – gränslös innovation för ökat välstånd”. Det är tredje steget i satsningen på innovation.

För industrimannen Carl Bennet är innovation ett begrepp som behövs i all verksamhet. I hela samhället.

– Innovationsprocesser är grunden för att skapa något som mottagaren, kunden frågar efter, säger han.

Många förknippar förstås innovation med spetsteknik och forskning. Det gör också Carl Bennet. Men långt ifrån bara.

 – Det sker ju i det lilla ständiga innovationer. I exempelvis en livsmedelsbutik ägnar handlaren tankemöda åt hur en vara ska exponeras på bästa sätt, säger han.

Carl Bennets egen verksamhet visar att ett brett förhållningssätt till nyskapande kan leda till framgång. Hans helägda Lifcokoncern består av bolag som handlar med så vitt skilda ting som dentalprodukter och utrustning för sågverk. Medicinteknik i Getinge och trycksaker i Elanders är andra tunga innehav hos Carl Bennet AB.

Men industrimannen har också styrt och ställt i gruvbolaget Boliden. Lägg till engagemanget för samhällsfrågor, främst forskning och utbildning, bland annat som ordförande för Göteborgs universitet, så blir det tydligt att Carl Bennet gillar både bredd och djup.

Att Lifco har kontor i World Trade Center, nära Stockholms centralstation, är kanske delvis en slump. Men placeringen går att se symboliskt.

"Globaliseringen har höjt kraven på innovation. Konkurrensen om marknaderna ökar hela tiden."

Och då måste den som vill hänga med i svängarna vara genomtänkt innan processer dras igång eller investeringar beslutas.

– För mig är det viktigt att leva i den marknad där jag verkar. En nyckel är att lyssna på och samarbeta med kunder och på dem som jobbar på den aktuella marknaden. Man måste personligen vara med i skeendet och ha rätt kunskap.

Avgörande för ett beslut om investering i ett företag är, anser Carl Bennet, bolagets plats i sin nisch på marknaden eller i sin geografiska region.

– Man måste se tillväxtmöjligheter, men jag vill hellre vara en stor padda i en liten damm än tvärtom. Ett företag med dålig ledning, men med prima produkter är ett bra företag att gå in i. Om det däremot har bra ledning, men sämre produkter så tar det längre tid att få fart på tillväxten.

Carl Bennet talar sig varm för betydelsen av innovation. Han talar lika gärna om entreprenörer. Utan dessa blir det inte så mycket av aldrig så fantastiska innovationer.

– Entreprenörer är innovatörer. De driver utvecklingen. Det blir inga innovationer utan människor.

Drivkrafterna för innovatörer och entreprenörer är nog ganska lika varandra. För båda är, menar Carl Bennet, kunskap en grundsten.

 – Det gäller också att ha förmågan att se behov och att använda sin kunskap för att tillfredsställa dessa. Framgångsfaktorer är en kombination av kunskap, miljö och samhälle.

Omgivningen i vid mening spelar roll. Det så kallade ”klimatet” är liksom regelverk väsentligheter för att stötta initiativ med tillväxtpotential.

Innovationer och entreprenörer behövs inte bara för att skapa nya snabbväxande bolag i moderna branscher, typ Skype, Spotify eller Klarna.

– Även för etablerade bolag i mogna branscher är innovation ett måste. Avstannar processen blir man omsprungen av konkurrenterna. Igen, insikt om vad kunderna efterfrågar, eller kommer att efterfråga är en nödvändighet.

Idéer måste prövas och dessutom få tid på sig.

– Den som har en idé ska aldrig mötas av ”det har vi redan prövat”. En tillåtande kultur är viktig. Givetvis har företagsledningarna ansvar för detta.

De måste ge förutsättningar men också våga prioritera.

Även om företagsledningar och medarbetare är på tårna och utvecklar varor och tjänster så är det ingen trivial uppgift att förutse vad som blir det nästa stora som vänder upp och ner på marknader och branscher. Eller för den delen skapar en ny.

– De stora uppfinningarna har i alla fall en sak gemensamt. De har kommit fram genom fri forskning. Visserligen är det svårt att peka ut i vilken bransch eller samhällssektor nästa genombrott kommer, men inom vården finns redan nu stora behov.

Globalt växer befolkningen. Och i många länder ökar antalet äldre raskt.

– Potentialen för innovationer inom vården är stor. Där har man alltid mätt kostnader. Nu börjar man fokusera på att mäta kvalitet. Och det kommer att resultera i innovationer.

Fast det förutsätter förstås att landsting, industri och akademi samverkar för att möta utmaningarna.

Just att mäta kvalitet i konkurrensutsatta verksamheter är, menar Carl Bennet, generellt sett en väl fungerande metod för att skapa innovationer.

En källa att ösa innovationer ur är, som sagt, forskning. Om den har Carl Bennet bestämda åsikter. Den offentligt finansierade är alldeles för liten i Sverige.

"Att den skattefinansierade forskningen ska motsvara en procent av BNP är på tok för låg ambitionsnivå. Andelen borde dubbleras. Under en åttaårsperiod skulle det vara möjligt att åstadkomma den höjningen."

Trots svagheter, exempelvis när det gäller skolans kvalitet, anser Carl Bennet att Sverige har bra förutsättningar i den globala konkurrensen.

– Sverige är starkt förankrat internationellt. Vår svaghet är inte att vi blivit mindre konkurrenskraftiga, utan att andra blivit bättre. Utbildningens kvalitet visar exempelvis det.

Näringslivsklimatet i Sverige får godkänt, men när det gäller skola och universitet krävs alltså höjd kvalitet. Att i än högre grad utsätta dessa verksamheter för konkurrens är tillsammans med kvalitetsmätningar en bra väg framåt.

Det finns fler komponenter som i ökad dos kan skärpa den svenska konkurrenskraften. Lagsporter och framgångsrika idrottsmän, som pingisfantomen J-O Waldner, kan bidra med en hel del.

– J-O Waldner är oerhört välkänd i Kina. Det går knappast att förstå i vilken omfattning. Och självklart betyder sådant en hel del för Sverigebilden. Det kunde svensk industri använda mer. Rent allmänt har konkurrensutsatta verksamheter mycket att lära av idrotten. I ett lag behövs inte bara stjärnor utan spelare med olika kompetenser för att laget, helheten ska lyckas.

Carl Bennet ingick i styrgruppen för IVA:s projekt Innovationskraft Sverige. Anslaget var regional kraftsamling genom lokala möten med politiker, näringsliv, myndigheter och lärosäten.

– Dialogen ute i landet är viktig. Vi mötte engagerade människor från ett tvärsnitt av samhället. Tillsammans med dem har projektet kunnat testa tankar och idéer. Inte bara sådant som kommer från centralt håll.

Även om nu IVA bidrar till ökat entreprenörskap och ett effektivare innovationssystem samtidigt som förutsättningarna för Sverige i stort sett ser bra ut, så skulle Carl Bennet gärna se en hel del förändringar.

Om han fick bestämma så skulle en storsatsning på skolan med fokus på lärarna vara nära förestående.

– De ska kunna ägna sig åt undervisning, inte belastas med administration. De skulle få sin auktoritet tillbaka och sina löner höjda med 50 procent. Då skulle läraryrket på nytt attrahera de allra bäst lämpade.

Att statens forskningsbudget skulle fördubblas över två mandatperioder har han ju redan gjort tydligt.

– Jag skulle också se till att det blev en rejäl satsning på kvalitetsmätning i vården. En sådan vore välgörande för såväl etik som ekonomi, säger han.

/Fotograf: Erik Cronberg