Moderskapet som en metafor för entreprenörskapet

FilippaKnutsson.jpg

En benhård tro på den egna klädsmaken gjorde Filippa Knutssons klädkedja till en av Sveriges mest kända. Nu låter hon Filippa K växa vidare på egen hand och planerar för nytt företagande.

Filippa K tar emot IVA-aktuellts reporter i sin etagevåning i centrala Stockholm klädd i enkel vit skjortblus och jeanstights. Vi slår oss ned vid ena änden av det stora matbordet i vardagsrummet. Den andra änden är täckt med stora vita ark med krokimålningar. Två viktiga tidsmarkörer i samma rum.

Jeanstightsen, som var Filippa K:s stora genombrott. Krokimålningarna, som är ett nytt fritidsintresse. För att inte säga det första på många år. Efter snart två decennium av företagsbygge befinner sig Filippa Knutsson i en mellanperiod, utan akuta problem som ska lösas och med tid att fundera på framtiden.

– Jag går på krokikurs med min dotter, det är jättekul. Och jag läser böcker, och tidningar. Att gå igenom Herald Tribune tar upp en hel del av min dag.

Hon är mitt i planeringen av en flytt till Paris. Planerna på vad hon ska arbeta med i framtiden är lösa, än så länge. Det har gått drygt ett år sedan hon lämnade det operativa arbetet i Filippa K.

– För mig är det en självklar del i entreprenörskapet, att bygga ett företag så starkt att det kan stå på egna ben och växa vidare utan en själv. När jag insåg det förstod jag att jag inte ville klamra mig fast, och att enda sättet att ge utrymme för nya planer var att lämna vardagen på Filippa K.

Hon ser moderskapet som en metafor för entreprenörskapet.

– Jag ser det som att jag är mamma till företaget Filippa K. Det är så symboliskt, när jag bestämde mig för att lämna det operativa hade det gått arton år sedan jag startade. Det hjälpte mig att inse att det inte var konstigt att jag längtade efter att göra andra saker. Visst, det betyder inte att jag alltid kommer att gilla vad barnet gör, men som mamma vill man att barnet ska vara självständigt när det är vuxet.

Resan med Filippa K började med en säljturné i södra Sverige 1993. Tillsammans med designern Karin Segerblom åkte Filippa Knutsson från butik till butik med prover från den första kollektionen. Hemma i bostaden/kontoret i Stockholm satt medgrundaren och äkta mannen Patrik Kihlborg och tog emot beställningarna. Processen var den vanliga i branschen. Först när en order lagts sätter produktionen i gång och leveransen sker flera månader senare. Men Filippa K-trion hade ett trumfkort, ett mindre parti färdiga kläder för omedelbar leverans.

– Vi var helt okända och jag sa: ”Jag förväntar mig inget, slappna av, bara titta”. Om någon verkade gilla det vi gjorde sa vi ”och så har vi de här kläderna som ni kan få inom två veckor!” Det var långa stickade koftor, fladdriga trikåbyxor, allt väldigt minimalistiskt. Att vi tog risken att sy upp dem innan order blev väldigt lyckosamt för det gjorde det lättare för inköparna att ta steget.

Filippa Knutsson minns milstolparna från de första åren. Som den första bilden i modetidningen Elle.

– Det var en liten, liten bild på en stickad Filippa K-tröja. Då ringde jag mamma, ”vi är i tidningen!”

Den första stora beställningen av stretchjeans, plagget som satte Filippa K på modekartan, är det starkaste minnet.

– Det var Solo-butiken i Göteborg som först tog in ett stort parti av våra stretchjeans. På vägen hem från mötet stannade vi på en vägkrog och tittade på den där handskrivna ordern som var på 140 000 kr.

– Det var ett tecken för oss – det här kan funka – och vi kände en enorm glädje. Sedan dess har jag inte riktigt känt det på samma sätt hur stora affärer vi än gjort.

Innan starten av Filippa K arbetade Filippa Knutsson sex år i sin pappas, Lars Knutssons klädkedja, Gul & Blå. Det gav kunskaper om produktionssätt och processer, ett bra kontaktnät och koll på hur man gör affärer. Men den viktigaste lärdomen var något helt annat.

– När det blev kris på Gul & Blå var det mest kvar folk som gnällde, som tog en offerroll och inte tillförde något positivt. Det snackades skit i köket, det fanns ingen energi kvar i företaget och det slog hårt mot verksamheten. Jag tänkte att aldrig ska jag ha den där stämningen på företaget som jag ska starta.

Erfarenheten har framför allt präglat hennes sätt att rekrytera medarbetare. Hon följer en princip.

– Man ska inte bara titta på kompetens. Utan: vill man gå ut och ta ett glas vin med den här personen efter jobbet?

I dag är Filippa K ett av de största svenskägda modebolagen med en omsättning på ungefär en halv miljard kronor.

Hur skapar man kläder som blir så populära?
– Det är viktigt att det ska vara en konsekvent stil, en stil som kunden känner igen oavsett vilken säsong eller typ av plagg det är. Basgarderoben utgör grunden för oss, att skapa kläderna som man trivs i och som bara finns där i garderoben. Man ska kunna sträcka ut en hand och så har man något att ha på sig.

Den röda tråden, det som hållit ihop kollektionerna och gjort att den enkla, stilrena stilen känns igen som Filippa K-stilen är Filippa Knutsson själv.

– Jag använder mig själv som ett redskap. Jag utgår från mig själv. Vad vill jag bära? Det är en filosofi som har blivit ett arbetssätt på företaget, för att få fram det äkta och essentiella i sortimentet. Sedan har jag aldrig väntat mig att alla ska gilla det, i så fall hade det blivit ängsligt.

Att koppla klädmärkets namn till sin egen person är en medveten strategi. Det är dels ett löfte, genom att ge det sitt eget namn är Filippa Knutsson en garant för att det ska leva upp till förväntningarna. Dels är namnet en slags påminnelse om vad som präglar kläderna.

– Jag har två sidor i mig själv, det är som två kontraster som möts. Det strikta och det sensuella.

En stil knuten till grundarens person, och självförtroende nog att hålla fast vid den, är en förklaring till framgången. En annan är den perfekta matchen mellan entreprenörerna Patrik Kihlborg och Filippa Knutsson.

– Jag skulle aldrig ha kunnat gjort det här utan Patrik. Vi är som yin och yang. Han är mycket mer analytisk och rationell än mig. Jag är mycket mer spontan och emotionell men också den som vågar mer, på gott och på ont. Det som förenar oss är att vi är lika fokuserade och kreativa.

Efter att paret arbetat med utvecklingen av Filippa K i ungefär tio år bestämde de sig för att skiljas. Efter skilsmässan förändrades sättet att driva företaget.

– Innan var vi båda ”the family face” för företaget, det var mycket energi och ett superengagemang. Alla som jobbade på Filippa K var medlem i familjen. Efter skilsmässan fick vi ett mer professionellt förhållande till företaget.

Delvis på grund av förändringen i grundarnas privata relation började de känna att det var dags att ta in ytterligare en ägare.

– Dels för att vi ville sälja av en del och lätta på det privata ekonomiska trycket. Och dels för att, ja, där satt vi, två exmakar, och hamnade i tjafs i bland. Så kunde vi inte hålla på, det var dags att ta in en tredje part för företagets skull. Det är som när ett par ska på middag. Innan kan man hålla på och bråka, men på middagen när det är andra personer med, är man sams och trevlig.

Problemet var bara att det var så svårt att hitta en partner som passade. Tills Filippa Knutsson gick på kungamiddag hösten 2005.

– Jag var den enda som inte hade fattat att man skulle vara på plats innan den angivna tiden. Så jag missade ceremonien där Kungen hälsar på alla gäster och fick slussas in till middagen. Det var ganska pinsamt. Hur som helst så var det första gången jag träffade Antonia (Ax:son Johnson, som leder Axel Johnson-koncernen).

Morgonen därpå inleddes diskussionerna som skulle leda till att Novax, Axel Johnssons-koncernens investmentbolag, gick in som 28-procentig ägare. I dag har andelen ökat till 51 procent.

Med de nya ägarna startade en period av ökad internationalisering – i dag säljs kläderna i 20 länder – och stadig tillväxt. Mellan 2005 och 2011 har omsättningen nästan fördubblats.

Filippa Knutsson började så småningom längta efter mer frihet och det blev svårare att definiera hennes roll i det växande företaget. För ett drygt år sedan blev det läge för den stora förändringen.

– Folk blev osäkra och till slut sade vår vd att ”vi måste hitta rätt roll för dig” så att jag inte skulle trampa folk på fötterna. Han bad mig att tänka över vad jag ville göra och så skulle vi ha ett möte om det en vecka senare.

Under den veckan ändrade Filippa Knutsson synen på sin relation till bolaget. Hon kom fram till att hon hade nått det som var hennes mål med företagandet. Ett stabilt företag som inte var beroende av henne själv.

– Man måste släppa sitt ego, man ska inte bygga ett företag som bara handlar om en själv. Så jag sa att jag skulle lämna det operativa. Många blev nog ganska förvånade.

Det var inte första gången hon sagt att hon ville lämna företaget. Men den här gången var det på allvar.

– Tidigare hade det hänt att jag blivit utmattad och gått, i ett antal månader. Men det är inte ett konstruktivt sätt. Den här gången var skillnaden att jag pratade med alla inblandade och gjorde en bra överlämning.

Bandet till företaget hon skapat är fortfarande starkt. I sin roll som styrelseledamot och näst största ägare följer hon företagets utveckling på nära håll. Men de flesta arbetsdagar är i stort sett fria för annat än Filippa K.

Vad ska du jobba med nu?
– Vad jag än gör kommer det vara inom ramarna för att skapa en stil, en designkänsla eller en upplevelse. Det kan vara hotell eller inredning eller något annat. Just nu vill jag mest låta det vara tyst inombords, och hitta mig själv, bortom mammarollen som jag haft till Filippa K. Så just nu är jag inte så där dynamiskt entreprenöriell, men jag förlitar mig på att det kommer nya ideer i nästa fas av min egen utveckling.

Filippa Knutssons bästa entreprenörstips

  • Starta inom något som du geniunt brinner för. En passion som man kan hitta tillbaka till, något som trösta en när det blir dåliga tider.
  • Var anställd först. Den bästa grundplåten för en modeentreprenör är att skaffa sig branscherfarenhet och lära sig hur marknaden fungerar.
  • Samarbeta med andra. Det är ett misstag att tro att man kan göra allt själv. Speciellt i en kreativ verksamhet, där man verkligen måste ta hand om produkten. Den personen som är kreatör kan inte trötta ut sig med att gå till banken.
  • Spara in på onödiga kostnader. Gör inte av med pengar du inte har. Jobba hemifrån i början om det behövs.
  • Pruta hos leverantörer. Försök få med dem på er resa. Jag sa ”ge oss priser som om vi vore en stor beställare, för snart är vi där.”

… och råd till kvinnliga entreprenörer

  • Kvinnor måste ta för sig mer. Ofta har kvinnor en tendens att lägga sina egna behov i baksätet, tro att man inte duger.
  • Ta inspiration av andra kvinnor som byggt företag. För mig hade en föreläsning med Anita Roddick, grundare av Body Shop, stor betydelse.
  • Låt inte corporate-stilen avskräcka dig. Allt tal om finans och nyckeltal kan skrämma kvinnor, jag har känt så själv. Men det viktiga är ju vad som får ett företag att växa och blomma.