Nya kanslern vill locka de bästa

Harriet Wallbergs väg mot toppen är spikrak. Den nya universitetskanslern är själv meriterad forskare, har lett Sveriges internationellt mest kända universitet och är van att röra sig i den politiska maktens korridorer. 

Harriet Wallberg har nätt och jämnt hunnit installera sig i hörnrummet på universitetskanslerämbetet på Östermalm i Stockholm när vi kommer på besök. Arbetet har precis dragit igång för hösten. Harriet Wallberg har mitt i valrörelsen lyckas få in ett inlägg på landets kanske viktigaste forum för opinionsbildning, DN Debatt. Där varnar hon för att kvaliteten på högskoleutbildningen sjunker. Samtidigt leder hon en nytillsatt utredning om högskoleutbildningarnas kvalitet.

– Det har blivit en rivstart, säger hon.

Hon ser som sina viktigaste uppgifter de kommande åren att se till att lärosäten och högre utbildning håller hög kvalitet – universitetskanslern ansvarar för kvalitetssäkring av den högre utbildningen – och att den blir mer internationell. Det senare är en överlevnadsfråga för svenska universitet, tycker Harriet Wallberg. Därför förvissade hon sig om regeringens stöd, innan hon tog universitetskansleruppdraget.

– Det är en klyscha, men Sverige är ett litet land. Vi måste jobba mer internationellt även inom högre utbildning. Ju mer globalisering och ju fler så kallade MOCC-kurser på nätet, desto mer rörliga blir studenterna. Vi kommer att jämföras och konkurrensutsättas och måste kunna locka de bästa för att klara konkurrensen, säger hon.

Hur det ska låta sig göras har hon inget enkelt svar på, men lärosätena måste vara involverade. Nästa steg kan vara att kartlägga vilka utbildningar och områden som kommer att vara viktiga i framtiden och som kan och bör locka studenter.

– Våra lärosäten måste bli bättre på att nischa sig och anpassa sina utbildningar till olika kompetensbehov i samhället. Ingenjörsutbildningarna är ett bra exempel på hur man har löst detta. Där finns det numera utbildningar av helt olika karaktär.

Universitetskanslerämbetets roll kan bli att vara en sammanhållande länk i Sverige och att stötta på det internationella planet.

– Vi kan ge stöd och hjälp till lärosäten med omvärldskunskap och omvärldsbevakning, som att uppdatera om vad som händer på EU-nivå, med Bologna eller om lärosäten vi vill jämföra oss med.

Parallellt med det nya uppdraget leder Harriet Wallberg en utredning på uppdrag av regeringen. Den handlar om kvaliteten på högskolans utbildningar. Uppdraget är att föreslå ett nytt system för hur de ska utvärderas. Utredningen ska redovisas den första december.

 

"Det system vi har i dag kom till ganska snabbt utan så mycket förankringsarbete på universiteten. Det har inte förtroende hos alla som ska utvärderas."

Dagens utvärderingssystem infördes 2010 efter mycket debacle. Högskoleverket hade föreslagit ett system, regeringen införde ett annat. Dåvarande universitetskanslern Anders Flodström avgick i protest. Hans kritik handlade främst om att systemet bara utvärderade studenternas examensarbeten och inte utbildningarnas innehåll och examination.

– Ett nytt system måste granska både studenternas resultat och innehåll i utbildningarna. Det ska ta hänsyn till lärosätens egna kvalitetssystem. Det bör också vara mer uttalat att det ska främja kvalitet och utveckling på lärosäten. Dessutom ska det vara harmoniserat med det system som finns på EU-nivå, säger Harriet Wallberg.

Hur klarar sig då de svenska universiteten i den internationella konkurrensen i dag?

– Utbildningsinsatser är svåra att mäta men vi står oss bra exempelvis i forsknings- och universitetsrankningar. När Times Higher Education rankade universitet yngre än 50 år, fanns såväl SLU, som Umeå och Linköpings universitet med bland de 50 bästa. På listan över alla universitet fanns fem bland de 150 bästa.

KI – där Harriet Wallberg varit rektor i två perioder – hamnar högst av de svenska lärosätena. De övriga fyra är Uppsala, Lund och Stockholms universitet, samt KTH.

Då och då väcks förslag om att höja kvaliteten genom att koncentrera resurser och slå ihop universitet, senast i en debattartikel i tidningen Curie i juni: Slå ihop de tre Stockholmsuniversiteten till ett enda superuniversitet.

– Jag är ganska tveksam till det. Man ska inte slå ihop universitet bara för sammanslagningens egen skull utan det ska finnas en nytta. Men det kan vara en vits att medicin och teknikområdena närmar sig varandra, för där finns ett intressant interface. När teknik och medicin jobbar ihop händer det saker.

Ett tidigt inlägg i debatten gjorde dåvarande universitetskanslern Anders Flodström som när han tillträdde posten sa att Sverige har för många universitet. Harriet Wallberg tycker att hela den diskussionen fokuserar på fel sak.

– Antalet universitet är inte frågan. Den är snarare vilka roller olika lärosäten spelar. Jag tror mer på att lärosätena nischar sig. Några kan hålla på med spetsforskning. Många kan vara väldigt duktiga inom ett visst område. Inte ens Karolinska institutet är på topp inom alla medicinska områden, säger Harriet Wallberg.

Hon tillträdde som universitetskansler i juni. Vägen mot detta högskolevärldens kanske främsta ämbete har varit rak, men udda. Hon började sin karriär inom högskolan på GIH och var färdig gymnastikdirektör redan vid fyllda 21.

– Egentligen ville jag bli läkare redan då, eftersom jag var intresserad av människokroppen.

På GIH blev det högsta betyg i fysiologi och gymnastikdirektören blev värvad för att vara amanuens på fysiologen, av fysiologiprofessorn Per-Olof Åstrand.

– Så började det. Jag fick vara med i ett forskningsprojekt. Det är hans förtjänst att jag började forska, säger Harriet Wallberg.

Ett år senare började hon läkarutbildningen på KI. Parallellt drog hon igång eget forskningsprojekt, efter att helt enkelt gått upp till en professor på KI med en forskningsplan. Tanken var att ta reda på om fysisk träning var bra för diabetiker. Det stod så i kursböckerna, men det fanns inga studier som visade att det var sant.

– Professorn tyckte min idé var bra. Jag var naiv men han såg väl mitt brinnande intresse.

Ett antal studier senare kunde hon visa att det inte var fullt så enkelt som det beskrevs i läroboken. För typ 2-diabetes är träning bra, men den som har typ 1 av sjukdomen måste kombinera träningen med noggrann dosering av insulin.

Harriet Wallberg disputerade året efter läkarexamen. Därefter utvecklade hon en teknik för att i provrör odla och titta på muskelceller, och kunde genom att jämföra celler från friska med celler från personer med diabetes och studera varför insulinresistens uppstod.

− Vi var först i världen med metoden som var unik.

Steget ut i offentligheten i rollen som kansler är debattartikeln i Dagens Nyheter. Den handlar om att kvaliteten på våra universitetsutbildningar är på väg att sjunka. Harriet Wallberg tycker att det är viktigt att se till hela kedjan när man diskuterar utbildning, från grundskola till forskarutbildning. Om inte ungdomsskolan ger goda kunskaper, kommer studenterna sämre rustade till universiteten. Håller grundutbildningen på universitetet lägre kvalitet drabbar det forskningen eftersom grundutbildningen är basen i systemet som genererar forskare.

"Vi har ett problem. Regeringen har gjort stora nödvändiga och välkomna satsningar på forskning men utbildningsanslaget har urholkats. Vi håller näsan över vattenytan men utbildningsanslagen räcker till mindre och vi kan se att lärartätheten minskar. Lärosätena har inte nog med pengar för att upprätthålla kvaliteten."

Harriet Wallberg har många gånger tidigare varit inkallad av regeringen för att bidra med sina kunskaper. Hon har bland annat varit huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet, suttit i Globaliseringsrådet och forskningsberedningen, med mera.

Hennes långa relation med Rosenbad började när hon var huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet, regeringen socialdemokratisk och Thomas Östros utbildnings- och forskningsminister. Året var 2001 och George Bush hade bestämt att federala forskningsanslag inte fick användas för forskning på nya stamcellslinjer. Plötsligt hamnade Sverige i forskarvärldens centrum. Här fanns mer än hälften av de cellinjer som tilläts av Bush. Thomas Östros lyfte telefonen och ringde huvudsekreteraren för det medicinska ämnesrådet och undrade vad han skulle göra.

– Jag jobbade nära utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till svensk lag för stamcellsforskning, berättar Harriet Wallberg.

Det politiska beslutet i USA gav den redan då framgångsrika svenska stamcellsforskningen en extra skjuts. Uppmärksamheten gjorde att det kom in mer pengar från utländska finansiärer. Samtidigt ökade intresset för samarbeten med svenska forskare, som än i dag är framstående internationellt.

I dag står vi inför nya utmaningar som kommer att ställa höga krav, inte minst på systemet för högre utbildning – och på universitetskanslerämbetet. Arbetsmarknaden förändras, många av dagens arbeten är på väg att försvinna eller automatiseras. Robotar står beredda att ta över.

– Det är spännande tider. Vi utbildar för det som kan vara obsolet i morgon. Yrken försvinner innan de som utbildas i dag pensioneras. Vi måste tänka om och anpassa utbildningssystemet så att det går att komplettera, förnya och uppgradera så att vi blir kompetenta. Det är en utmaning för oss, för lärosätena. Vi är inte riktigt riggade för det. Förändringarna kommer snabbt.

 

/Foto: Daniel Roos