Från ICA till Svenskt Näringsliv

Kenneth_Bengtsson_3_32030a.jpg

Kenneth Bengtsson är ICA-entreprenören som blev ordförande för Svenskt Näringsliv. Ett bra sätt att bekämpa ungdomsarbetslösheten är att visa på möjligheten att starta eget, tycker han. För att fler ska ta steget krävs en ny attityd till företagare, bättre tillgång till riskkapital och nya förebilder.

När Kenneth Bengtsson var 25 år blev han egenföretagare för första gången. Med 4 500 kronor på fickan tog han över ICA-butiken i lilla Ronneby.

– Jag kände mig som en superentreprenör! Jag byggde upp butiksverksamheten, anställde fler, tog risker.

Snart blev det fler och större butiker och han sögs så småningom in i koncernledningen. Det skulle bli 35 år inom dagligvarukedjan, varav de elva sista som vd och koncernchef för hela ICA. För drygt två år sedan tackade han ja till jobbet som ordförande för Svenskt Näringsliv. En av företagsorganisationens stora utmaningar är att få fler att starta eget. Sverige är beroende av få fler starka företag för att kunna konkurrera med andra länder.

– Det är ett stort problem att det inte kommer tillräckligt många företag ”underifrån”. Vi har många stora, starka företag och varumärken, till exempel H&M i handelsbranschen, men inga företag som kan bli det nya Skanska om 10 år.

Dessutom är egenföretagande ett sätt att få ungdomar i arbete. I dag är ungdomsarbetslösheten 23 procent. Någon exakt uppskattning av hur många som skulle kunna starta eget är förstås svår att göra. Däremot har Kenneth Bengtsson en tydlig bild av vad som hindrar yngre människor från att göra det.

– Jag är säker på att det finns många personer, inte minst ungdomar, som inte tror att de passar in i rollen som egenföretagare, fast de kanske skulle passa mycket bra.

Den gängse uppfattningen av hur en entreprenör är, eller hur han eller hon arbetar, är gammaldags, menar han. Det är viktigt att fler får upp ögonen för nya sätt att vara entreprenör och att det skapas nya förebilder.

En företagare som inspirerat honom själv mycket är Ida Backlund, grundaren av IS International AB med varumärken som Rapunzel (hårförlängningsprodukter). Hon är kvinna, ung (26 år) och hennes företag är inte beroende av hemmamarknaden, utan har på kort tid hittat kunder i hela världen – tre faktorer som skiljer henne från normen. Första gången Kenneth Bengtsson mötte Ida Backlund var på en företagarmiddag i Umeå våren 2011.

– Det var 16 företagsgrundare där och alla skulle berätta lite om sina företag. Det var 15 män, de flesta jobbade med bultar och maskiner, och så Ida Backlund som satt i ett hörn med sin bebis på bordet framför sig.

– Jag fick nog en känsla av att hon inte kände sig så hemma. Men när hon ställde sig upp och berättade att hon redan då exporterade till sju länder var det nog en aha-upplevelse för många av oss som var där.

Entreprenörer av ”den nya skolan” finns också i hans egen familj. Två av de tre barnen har egna företag.

– Markus, som är 31, har gått ned i tid på sitt fasta jobb för att utveckla sitt företag inom hushållsnära tjänster. Martina, 26, har ett företag inom makeup och kläder, som just nu är vilande eftersom hon har en anställning, men företaget finns och hon har en längtan efter att arbeta med det längre fram.

Att driva företag parallellt eller varvat med att ha anställning är en ny typ av entreprenörskap som skulle kunna få fler att våga starta eget, tror Kenneth Bengtsson.

I likhet med många andra representanter för näringslivet vill Svenskt Näringsliv minska på byråkrati och krångel. Det avskräcker många från att starta eget, menar Kenneth Bengtsson. Dessutom sänker det konkurrenskraften mot företag i andra länder.

– Den tid som svenska företag lägger på onödig administration och byråkrati kan deras konkurrenter i andra länder lägga på att till exempel sälja mer.

Danmark är ett föregångsland. Kenneth Bengtsson hoppas att näringsminister Annie Lööf, som visat intresse för det danska systemet, ska införa det här.

– Där kan ett företag kontakta en och samma instans, som fungerar som sluss till alla myndigheter etc, vare sig det gäller ett tillstånd, en skattefråga eller något annat.

Visserligen tycker Kenneth Bengtsson att det är ett steg i rätt riktning att bolagskatten sänks från 25 till 22 procent vid årsskiftet. Men det räcker inte. Det krävs fler reformer.

– Ofta handlar det om att en entreprenör tjänar pengarna först när man säljer sitt företag. Man borde tjäna mer pengar under resans gång också eftersom de pengarna kan användas för att öka tillväxten i bolaget.

För att nå dit ser han en rad möjliga reformer, som att underlätta anställning och uppsägningar. Men för att genomföra dem är det nödvändigt att attityden till lönsamhet förändras, tror han.

– Vinst är inget suspekt, som en del verkar anse, utan det blir vinst när när man gjort något bra, något som bättre än dina konkurrenter.

Kenneth Bengtssons råd till nya entreprenörer:

  • Som nyföretagare kan man känna sig väldigt ensam. Koppla en mentor till dig som kan se till företagets utveckling men också kan hissa varningsflagg och ställa frågan ”hur mår du”?
  • Om du vill starta företag men inte är redo att säga upp dig, driv eget parallellt med din anställning. Ta tjänstledigt eller gå ned i tid om det behövs. Många arbetsgivare är positiva till att medarbetare släpper sargen och kanske kan bli en första kund.
  • Ge inte upp om du mot förmodan inte lyckas med ditt första företag. Jag säger inte att man ska gå så långt som i USA, där man stolt skriver på visitkortet att man konkursat x antal bolag, men det är inget att skämmas över att man försökt.