Historik

torvkrisen-bildkredits.png

Sveriges näst yngsta kungliga akademi bildades så sent som 1919, men samtidigt är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi.

Den så kallade torvbubblan, Sveriges första stora energikris åren 1900-1925, blev en väckarklocka för politikerna. Redan 1916 diskuterade riksdagen ett statligt forskningsinstitut för kraft- och bränslefrågor.  När Kommerskollegiums industribyrå fick i uppdrag att bereda frågan blev slutsatsen att ett statligt institut inte var den lämpligaste formen. Verksamheten borde istället breddas till att omfatta teknisk-vetenskaplig forskning och bedrivas av en fristående organisation.

Riksdagen gick på Kommerskollegiums linje och 1919 var den Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien igång i lokalerna på Grev Turegatan i Stockholm. Verksamheten leddes av verkställande direktören blev Axel F. Enström som varit chef på Kommerskollegiums industribyrå.  Han stannade på posten i 21 år.

Redan från starten var en av hans plikter var att enligt stadgarna årligen ge en översikt över forskningens och vetenskapens framsteg. Det har också hans åtta efterträdare gjort vid den årliga högtidssammankomsten i slutet av oktober, ofta i närvaro av kungen som är akademiens högsta beskyddare.

Vid starten bestod akademien av sju avdelningar. Dessa motsvarar dagens avdelningar I-VII, även om deras namn ändrats över åren. Senare har avdelningarna VII-XII tillkommit för att täcka in nya samhällsföreteelser. Avdelning XII Informationsteknik, är ett exempel på detta.

Projekt var redan från början ett viktigt verktyg i IVAs verksamhet. Energifrågan dominerade vid starten och har belysts ur olika aspekter under hela IVAs snart hundraåriga historia.  Andra aktuella frågeställningar har varit forskning och utbildning, innovation och företagande och infrastruktur. Gemensamt för projekten är att de kombinerat analys med policyförslag.

IVAs näringslivsanknytning var stark redan från starten. När Näringslivsrådet bildades 1950, då under namnet Ingenjörsvetenskapsakademiens industriella råd, förstärktes relationerna ytterligare.  Idag är över 200 företag och offentliga verksamheter engagerade i IVA genom Näringslivsrådet. Rådets ordförande ingår i IVAs styrelse.

År 2006 bildades IVAs Studentråd med engagerade studenter från Sveriges universitet och högskolor med civilingenjörsutbildningar, Sveriges lantbruksuniversitet och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Medlemmarna bidrar till ett kunskapsutbyte mellan generationerna och lyfter viktiga frågor till debatt.

IVA har tagit initiativ till en rad verksamheter som sedan knoppats av, bland annat:

Sveriges Tekniska Attachéer, vars verksamhet idag är en del av den statliga myndigheten Tillväxtanalys, startade genom att IVA 1981 började att placera ut medarbetare på ambassader runt om i världen. Deras uppgift var att bevaka och rapportera om den tekniska utvecklingen i landet.

Svetskommissionen, som bildades 1931 och Ytkemiska institutet med start 1963, är exempel på IVA-initiativ för att stimulera samverkan mellan näringsliv och forskning inom ett avgränsat område. Uppgiften för Power Circle som startade 2008 är att som intresseorganisation stärka, stödja och främja svensk el och elkraftteknik.

CONNECT Sverige bildades 1998 efter att en IVA-delegation besökt Kalifornien. Där driver the University of California sedan 1986 en verksamhet med syftet att koppla samman entreprenörer med kapital och kompetens med syftet att bidra till företags utveckling.

Tekniska museet startade 1924 med IVA som en av stiftarna. Fram till flytten till nyuppförda lokaler på Gärdet 1936 var museet inrymt i IVAs fastighet på Grev Turegatan 14.

Sjögren-biblioteket är en samling med över 10000 böcker donerat av Hjalmar Sjögrens änka Anna Nobel uifrån makens önskan. Samlingen var hans privata bibliotek som han samlat på sig under årens lopp. Läs mer om Sjögren-biblioteket