Ny studie om grönländsk islossning

(Publicerat 2010-12-10)

Klimatförändringen är kanske inte orsaken till islossningen på Grönland. Istället kan den bero på tillfälliga ex­tre­ma vädertyper, enligt kanadensisk forskare.

Den grönländska inlandsisen består av många lager av sammanpressade snöskikt som täcker när­ma­re 80 procent av landets yta.

Uppskattningsvis 100 miljarder ton av is försvinner varje år av de grön­ländska glaciärerna, enligt kon­tinuerliga studier sedan 1990.

Den förhärskande inställningen bland miljöforskare är att isbergen lossnar från Grönland på grund av smäl­tvattnet som upp­står vid temperaturökningen.

Smältvatten förs från ytan och ner under basen av glaciären.  Där fungerar vattnet som smörj­me­del och gör så att isblock börjar röra på sig.

Nu visar en studie från University of Brittish Colombia (UBC) att den här teorin kanske inte stäm­mer.  Enligt studien kan det vara mer till­fä­l­li­ga vädertyper som orsakar islossningen.  

Studien är gjord av Christian Schoof forskare på Department of Earth and Ocean Sciences (UBC). Han innehar forskartjänsten Canada Research Chair in global Process Modeling.

Han har utvecklat datorbaserade modeller och simulerat hur vattenflödena beter sig på ytan och un­der­si­dan av glaciärer.   

 De vattenkanaler som finns på undersidan av glaciärer är, enligt Christian Schoof, väl anpassade för att ta emot de jämna flöden av smäl­t­­vat­ten som uppstår vid en långsam temperaturökning.

  - De är däremot är inte dimensionerade för extrema tillflöden av vatten som uppstår vid stormar, då drö­jer vatt­­net sig kvar under glaciären och gör så att islossningen accelererar, säger Christian Schoof.  

Kenneth Leverbeck, kl@iva.se

Källa: The University of Brittish Columbia

Läs delar av senaste IVA-aktuellt här.


Senast ändrad: 2010-12-10