Ny studie visar: Väldigt få aktiva forskare undervisar på högskolan

Två tredjedelar av svensk högskoleundervisning bedrivs av lärare med låg eller ingen egen forskningsaktivitet, visar IVA-projektet Agenda för forsknings nya studie. Högskolelagen anger samtidigt att all högre utbildning ska vara forskningsanknuten. Nu efterlyser Agenda för forskning tydligare definitioner av vad som utgör ”forskningsanknytning” – och att denna forskningsanknytning ska få se olika ut vid olika utbildningar.


Agenda för forskning har granskat forskningsanknytningens teori och praktik i dagens svenska högskola. Projektets bearbetningar av siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att endast få aktiva forskare undervisar vid svenska lärosäten. Särskilt tydligt är tendensen inom humaniora/samhällsvetenskap och medicin, och bland lärosäten som har lägre forskningsvolym relativt utbildningsvolymen.

Cirka 40-50 procent av all undervisning inom högre utbildning utförs av lärare som har tjänst som professor, forskarassistent, lektor eller forskare. Andelen är generellt lägst inom medicin (när de ännu ej forskningsintensiva vård- och omsorgsvetenskaperna räknas in). Lärarnas meritering är också tämligen låg inom teknikutbildning utanför de ”gamla” lärosätena.

Ifråga om vilka av dessa lärare som emellertid fortfarande är aktiva som forskare är siffrorna betydligt lägre (se tabell nedan). Exempelvis står aktiva, meriterade forskare för endast 7 procent av utbildningen inom teknikvetenskaperna – det vill säga så lite som var fjortonde undervisningstimme!

Agenda för forskning anser dock inte att behovet av forskningsanknytning kan lösas genom att kräva att aktiva forskare står för radikalt mycket större utbildningsinsatser än idag. Istället bör andelen disputerade lärare höjas, och de mest erfarna forskarna bör delta mer i grundläggande högre utbildning. Länken mellan utbildning och forskning bör stimuleras på ett sätt som tydligare än idag utgår från att relationen mellan forskning och utbildning skiftar mellan olika utbildningar.

– Det är dags att ge begreppet forskningsanknytning ett sakligt och realistiskt innehåll, säger styrgruppsordföranden för Agenda för forskning Arne Wittlöv. Vi måste också bejaka att forskningsanknytningen kan se olika ut i olika delar av högskolesystemet.

Samtidigt finns idag inga helt igenom systematiska principer för vilka krav som bör ställas på olika slags högre utbildning. Arne Wittlöv fortsätter:
– Högskolelagen anger endast att verksamheten vid högskolor och universitet ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Denna ”gummiparagraf” måste förtydligas.

Ifråga om undervisningens och den undervisande lärarens roll i högskolesystemet anser Agenda för forskning att högskolan bör premiera goda lärarinsatser på dess egen grund, oberoende av lärarens forskningsmeriter bortom doktorsexamen.

– Lärarrollen även inom högskolan måste en gång för alla få ökad status, säger Arne Wittlöv. Högskolorna bör lägga uttalad vikt vid att väga in utbildningsmeriter vid anställning av forskare och lärare som ska bidra till undervisningen.

Agenda för forskning lägger också fram, som ytterligare en rekommendation, att man bör bejaka att högskolan systematiskt engagerar och utbildar visstidsanställda adjungerade lärare för att säkerställa att högre utbildning inte bara knyter an till forskning, utan även till praktisk kunskap och erfarenhet.

Projektet Agenda för forskning drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som härigenom vill medverka till att forskningsfrågorna lyfts högre upp på den politiska dagordningen. Projektet drivs i dialogform med representanter från flera olika forskningskulturella sammanhang. Det tar tillvara på forskningspolitiska studier, lyssnar in representanter för forskning och forskningspolitik genom hearings och seminarier och bidrar till nytt kunskapsunderlag.

Tabell: Antal årsverken inom undervisning på grundutbildning utförda av professor, forskarassistent, lektor eller forskare som forskar minst 50 % av sin arbetstid, i förhållande till det totala antalet årsverken inom undervisning.

Agenda för forsknings synpunkter på forskningsanknytning vid högre utbildning samt övriga ståndpunkter inom detta och andra delarbetsområden kan laddas ned i dokumentform från projekthemsidan. Där finns också den bakomliggande statistikbearbetningen från SCB, liksom rapporten ”Vem ska göra vad? – En studie av kopplingen mellan forskning och utbildning”, beställd av Agenda för forskning och utförd av konsultföretaget Technopolis Group.

För information, bakgrund och dokumentation, se:
www.iva.se/Agendaforforskning


För mer information, kontakta:
Joakim Rådström, pressansvarig och skribent
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA
Telefon: 08-791 29 39
Mobil: 073-656 76 17
E-postadress: joakim.radstrom@iva.se
www.iva.se