Tretton åtgärder förbättrar svensk krisberedskap

·         Tydligare ansvarsfördelning

·         Säkrad infrastruktur genom avtal

·         Beredskapslogistik för bl a livsmedel och läkemedel

·         Nationell krishanteringsportal

Det är fyra av tretton förslag på åtgärder som redovisas idag när Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVAs, slutrapport När krisen kommer presenteras för försvarsminister Sten Tolgfors.

– Aktörer som exempelvis Räddningsverket, Vägverket, SJ, Energibolagen och frivilligorganisationer måste börja prata med varandra för att kunna samverka. På kommunal nivå fungerar krisberedskapen i Sverige, men på nivån över behöver samverkan förbättras genom nya kontaktvägar, säger Lena Treschow Torell, vd, Ingenjörsvetenskapsakademien.

Snöstormen på Södertörn 14 november 2007 och stormen ”Gudrun” 2005, är varnande exempel på hur det inte får gå till, menar hon. De bägge händelserna visade tydligt bristen på samverkan och ansvarsfördelning.

– Den offentliga sektorn måste kunna samverka med näringslivet som till stor del ansvarar för vår infrastruktur. Privata bärgare måste veta att de får betalt. Därför krävs tydliga avtal med privata aktörer. Dessutom måste den enskilda individen kunna agera vid katastroflägen. Idag lever vi i ett mer fragmenterat och komplext samhälle. Var finns solidariteten i AB Sverige, frågar sig Lena Treschow Torell.   

Att se över ansvarsfördelningen vid nationella kriser och katastrofer har varit ett av målen för IVAs projekt Framsyn för krisberedskap. Syftet har varit att analysera vem som ska göra vad och framför allt vem som ska betala när nationella infrastrukturer brakar samman.    

– En konkurrensutsatt marknad har inte samhällsansvar vid katastrofer. Därför måste krisberedskap och krishantering fungera i samspel mellan samtliga aktörer i samhället, säger Lena Treschow Torell.

Redan idag behöver ett antal beslut fattas. Rapporten När krisen kommer innehåller förslag, med datum när de måste vara genomförda. Projektet är finansierat av KBM, Krisberedskapsmyndigheten. Ordförande för projektet är Ylva Hambraeus Björling, IVA-ledamot.

Viktiga åtgärder som föreslås:

Övergripande:

·         Inför en tydlig ansvarsfördelning samt en beslutsmodell för respektive fas av krisen – före, under och efter

·         Säkra väsentlig infrastruktur genom avtal med ägarna av infrastrukturen, till exempel elförsörjning och elektroniska kommunikationer

·         Skapa förutsättningar för en värderings- och målstyrd ”multiorganisatorisk” samverkan för krishantering

·         Ta fram underlag för en beredskapslogistik av framför allt livsmedel och läkemedel

·         Satsa på forskning och utbildning för framtidens krisberedskap och krishantering

·         Öka samverkan mellan aktörer inom olika sektorer, till exempel transportsystemet

·         Ge frivilligorganisationer (NGOs) ansvar och resurser för att agera i kris

·         Stimulera och stöd näringslivets egna insatser för krisberedskap.

Information och kommunikation:

·         Säkerställ att public service kan förmedla oberoende och trovärdig information med fler distributionskanaler

·         Gör en bred kommunikationssatsning: ”När krisen kommer!”

·         Skapa en nationell krishanteringsportal, www.sos.se

·         Skapa förutsättningar för bättre informationsvärdering och källkritik

·         Använd även mobila enheter som avancerade bärare av viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

Läs hela rapporten på: www.iva.se/kris

För information och anmälan:

Birgitta Björkskär, pressansvarig, IVA, bb@iva.se 08-791 30 41, 070-747 58 68

Erik Löfgren, pressansvarig, KBM, erik.lofgren@krisberedskapsmyndigheten.se

08-593 714 42, 073-026 14 42.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en fristående akademi som till nytta för det svenska samhället främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår akademien åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. Se även www.iva.se

Krisberedskapsmyndigheten (KBM) samordnar arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer minskar vi samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. KBM har cirka 230 medarbetare och kontor i Stockholm och Sollefteå. Se även www.krisberedskapsmyndigheten.se