Anslagen till högre utbildning släpar efter

Måndag 18 maj 2015

Hellmark-Knutsson-Helene-2.jpg

Forskningen har fått rejält ökade resurser. Men anslagen till den högre utbildningen har bara ökat marginellt sedan år 2004. Mindre detaljstyrning och en sammanhållen högskolepolitik kan förbättra samspelet mellan forskning och utbildning, anser rektorer på landets lärosäten.

Forskningspropositioner landar med jämna mellanrum på riksdagens bord. Nästa år är det dags för Helene Hellmark Knutsson att presentera en ny. Någon liknande proposition för högskoleutbildning har aldrig funnits. Vid ett IVA-seminarium var behovet av en samlad högskolepolitik i centrum.

Klart är att finansieringen av den högre utbildningen har halkat efter. Dessutom fungerar samverkan mellan forskning och utbildning mindre bra. Många rektorer på lärosäten efterlyser därför en sammanhållen politik med mindre detaljstyrning och utrymme för profilering.

Även om den akademiska forskningen har fått rejält ökade resurser under en lång rad av år så finns obalanser. Det menade Håkan Sörman, vd för SKL.

– Välfärdssektorn borde prioriteras. Kanske är ett branschforskningsinstitut en bra idé, sa han.

Johan Sterte, rektor för Luleå tekniska universitet, påpekade att forskning och utbildning är nära sammanlänkande. De ska därför ses i ett sammanhang.

– Det är ett skäl till att vi borde få hantera basanslagen lite friare, sa han

Lars Haikola, tidigare universitetskansler, leder en statlig utredning om högskolans utbud av utbildningar. Han hävdade att det är hög tid att ta ett samlat grepp om högskolan med ett ökat fokus på utbildningen.

- Men det finns också behov av djupare kunskap om just högre utbildning. Det behövs en central nod för kunskap. Det finns i många andra länder. Exempelvis i Norge har man satsat på detta, sa han.

Universitetskanslern, Harriet Wallberg, ansåg också hon att universitetens verksamhet borde vara sammanhållen.

- Utbildning är basen för forskning och kunskapsförsörjning. Resursfördelningssystemet sätter dock gränser för hur lärosätena ska dimensionera sina verksamheter. Bättre samverkan mellan lärosäten kan vara en lösning, sa hon.

Nästa forskningsproposition ska ha ett tioårigt perspektiv, enligt Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Men även om ministern var medveten om att resurserna till utbildning släpar efter, så gav hon inga löften om ekonomiska tillskott.

- Men vi tycker inte att högskolan är tillräckligt utbyggd. Hälften av vår tillväxt beror på att fler har en högskoleutbildning. Kompetensförsörjningen är viktig, sa hon.

Det nuvarande systemet för resursfördelning hör dock till sådant som diskuteras i arbetet med den kommande forskningspropositionen. Även graden av detaljstyrning av lärosätena hör till det som Helene Hellmark Knutsson ifrågasätter.

- Detaljerad styrning leder ofta till suboptimering.

Ministern ansåg att det finns en bred politisk samsyn när det gäller forskning och högre utbildning.

- Men i politiken finns också en dimension av värderingar. Det måste också få ett utslag. Å andra sidan, så kommer inget bra till stånd utan friktion, sa Helene Hellmark Knutsson.


Se seminariet här 

Skribent: Pär Rönnberg