Arkitekten som alltid vill överraska

Fredag 23 oktober 2015

Gert-Wingårdh-1200px.jpg

Gert Wingårdh fick en uppenbarelse i Rom. Han såg det antika templet Pantheon för första gången och kyrkor ritade av barockmästaren Francesco Borromini.

– Inom konstvetenskapen behandlar man arkitektur som en konstform. Men arkitektur är ett konstnärskap som inte bara är ett trauma utan drivs av någon slags samhällsnytta, säger han.

Besöket i den eviga staden kom att förändra mycket för Gert Wingårdh. Han pluggade konstvetenskap och läste samtidigt på Handels i Göteborg. Målet var att bli konsthandlare. Efter Rombesöket blev det arkitektur på Chalmers och trippelplugg. Man det blev lite för mycket.

– Det var helt enkelt lättast att fortsätta som arkitekt. Det var minsta motståndet, smidigt och bekvämt, säger han. Det blev ingen trebetygsuppsats om de böljande formernas nydanare Borromini och han gav upp nationalekonomin och statistiken för att helhjärtat ägna sig åt arkitektur.

 

– Alla tror att jag har haft nytta av Handels i mitt företagande. Men jag skulle vilja påstå att det har jag absolut inte haft som arkitekt, säger Gert Wingårdh.

Han äger och driver Wingårdhs, en av Sveriges största arkitektbyråer, med hundrafemtio anställda och huvudkontor i Göteborg. Gert Wingårdh är sin generations mest hyllade arkitekt. Fem gånger har han tagit emot det förnämsta av alla svenska utmärkelser för arkitektur: Kasper Salin-priset.

Första gången var 1988 för huset till golfklubben i Öjared i Lerum, norr om Göteborg där det gräsbevuxna taket är utslagsplatsen för det första slaget på en runda. Det blev hans stora genombrott som arkitekt och för Wingårdhs.

 

Men det han verkligen gjort sig ett namn på är de många storslagna byggnader han ritat till företag som Ericsson, Astra Zeneca, hotellkedjor, köpcentrum, offentliga byggnader, ambassader och kontor. Men han håller inte riktigt med om etiketten ”nymodernistisk global monumentalarkitektur” som arkitekturhistorikern och KTH-professorn Fredric Bedoire sätter på hans verk i boken ”Den svenska arkitekturens historia”. Global, ja, nymodernistisk, kanske – men inte monumental, tycker Gert Wingårdh själv.

– Den enda beställning vi fått på något monumentalt är flygledartornet på Arlanda, säger han.

Själv framhåller Gert Wingårdh istället behovet av att överraska. Men tycker att det är svårt att etikettera sin egen gärning.

– Vi brukar alltid säga att vi vill ge våra kunder något dom inte själva visste att dom ville ha. Det gäller att tillföra något som våra uppdragsgivare själva inte kan se. Annars gör vi ju ingen nytta, säger han.

Ericssons kontorshus i Kista, ett kubiskt nyfunkishus med en blödande spricka mot ett inre schakt och köpcentrumet Emporia i Malmö där den stora glasade volymen löses upp i något som ser ut som en såpbubbla är sådana exempel. I båda byggnaderna finns det en arkitektonisk oro som får dem att sticka ut.

– De flesta av våra byggnader har tagits emot positivt. Arkitektur bör både vara bakgrund och något som sticker ut. Vi gör bägge delarna och det tämligen framgångsrikt, säger han.

 

I uppdraget för Karolinska Institutet var det uttalat att Aula Medica verkligen skulle sticka ut.

– Bygget skulle vara smycket i den otroliga satsningen. Det var ambitionen och det fanns en accept för att sticka ut, säger han.

På frågan om det går att se att en byggnad är ritad av Gert Wingårdh svarar han så här:

– Det är nog inte så lätt att se. Bristen på stil är stilen i dag. Det ligger i tiden att inte göra vad jag kallar signaturarkitektur, utan man strävar efter att gör en platsspecifik arkitektur och uppdragsspecifik arkitektur. Vi gör någon slags tolkning av våra beställares önskemål och platsen där byggnaden ska stå. Det kanske mest ledande kontoret i min samtid, schweiziska Herzog de Meuron, är också väldigt varierat i sitt uttryck.

Han pekar på det motsägelsefulla i att många byggnader i dag ser ganska lika ut var på jorden de än uppförs. Trots att det pratas så mycket om platsens betydelse för arkitekturen. I globaliseringens och urbaniseringens tidevarv har hållbarhet blivit viktigt för arkitekturen.

– Om man gör det bra syns det i allmänhet inte i arkitekturen, säger han.

Gert Wingårdh är både erkänd och igenkänd som arkitekt. Vägen till det publika kändisskapet har gått via sommarprat i radio och populära tv-programmet ”Husdrömmar”. Med programledaren Pernilla Colt Månsson som parhäst har han på nära håll följt familjers byggprojekt och de prövningar som följer på att förverkliga sina drömmars hus. Så hur ser drömmen ut:

– Det finns fortfarande en stor önskan att leva i ljusa lokaler och ett hus som stärker familjen. Ett kök som kan samla hela familjen för social samvaro är en stor del av drömmen.

 

Själv bor han i helgerna i ett stilsäkert uppdaterat, rött 1600-tals torp vid havet och i veckorna i en lägenhet i Göteborg. Han har inga planer på en ”arkitektritad villa” signerad Wingårdh.

– Jag är nöjd med torpet och har inget behov av att förändra det.

Gert Wingårdh

Ålder: 64 år.

Utbildning: Arkitektexamen, Chalmers 1975.

Karriär: Börjar på Olivengrens arkitektkontor, Göteborg 1975 och startar 1977 eget kontor, driver och äger sedan 1988 Wingårdh Arkitektkontor. Professor i form och teknik på Chalmers 2007.

Utmärkelser: Har fem gånger tilldelats Sveriges mest prestigefyllda arkitekturpris, Kasper Salin-priset (1988, 1993, 2001, 2006 och 2007). Ledamot av IVA år 1999, hedersdoktor vid Chalmers 1999. Han fick 2010 ta emot Gustaf Dalén-medaljen. Han och hans projekt har också uppmärksammats genom ytterligare ett 30-tal kända utmärkelser och priser.

Foto: Mattias Ankrah /SVT/TT-SCANPIX

Skribent: Lars Nilsson