Basindustrins Anna Holmberg om Energikommissionen och framtidens elsystem

Måndag 25 maj 2015

Anna-Holmberg-SKGS-1200px.jpg

Anna Holmberg tillträdde nyligen posten som energidirektör i Skogsindustrierna. Hon leder också basindustrins energisamarbete SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) och har ett stort inflytande i Energisverige. Vad anser hon om Energikommissionens uppdrag och hur ser hon på utmaningarna med framtidens elsystem?

När SKGS i april ordnade ett seminarium fick du tillfälle att fråga ut ledamöterna i Energikommissionen. Vad var dina intryck av politikerna?

– Jag uppfattade en genuin önskan att finna breda politiska överenskommelser, och de verkar ta uppgiften på allvar. Men det vilar ett tungt ansvar på energiministern för att kommissionens arbete ska fungera bra. Vi vet alla att det finns olika politiska ståndpunkter och infallsvinklar på energifrågan. Därför det är viktigt att ledamöterna i kommissionen är öppna för och lyssnar på expertis. IVAs projekt Vägval el är en av flera sådana röster.

Du har tidigare jobbat inom pappersindustrin och de senaste åren för kemibolaget Arizona Chemical. Hur tror du att basindustrin utvecklas på lång sikt?

– 2040–2050 tror jag basindustrin fortfarande är viktig för Sverige. Mer specialiserad än idag, med högre förädlingsvärde. Basindustrin är redan idag en stor inköpare av tjänster, exempelvis inom IT. Den trenden tror jag kommer att fortsätta. Sen kommer vi säkert se en viss strukturomvandling, framförallt i skogsindustrin.

– När det gäller energianvändning tror jag att basindustrin kommer att förbruka ungefär samma mängd el som idag, eventuellt något mer.

Vilka är utmaningarna för Energikommissionen?

– En viktig fråga är att se över elmarknaden. Dagens modell där vissa energislag subventioneras håller nere priserna, och det skapar ingen investeringsvilja i andra energislag än just de som subventioneras. Politikerna måste ta ett steg tillbaka och kritiskt granska elmarknaden. Hur bör den egentligen utformas?

Du vill se en energipolitik 3.0. Vad menar du med det?

– Från 1930-talet in på 1980-talet handlade mycket om storskalig elproduktion. Sedan dess har vi haft en period med småskalig utbyggnad och intermittent elkraft, framförallt vind. Energipolitiken 3.0 kan inte fokusera på den ena eller andra tekniklösningen utan måste fokusera på systemets helhet och effektbalansen. Vi tror att det kommer att behövas ny planerbar kraftproduktion även i framtiden. Vi tror inte att vattenkraften räcker, det kommer att behövas gaskraft eller kärnkraft.

Senast 1 januari 2017 lämnar kommissionen sina förslag. Är det viktigare med en bred överenskommelse än att uppgörelsen blir precis om ni önskar?

– Vi vill se en överenskommelse som håller mer än en mandatperiod. Basindustrin har en investeringshorisont på tjugo år, det motsvarar fem mandatperioder. Investeringshorisonten för elbolag är ofta ännu längre.

– Framtidens el behöver inte komma från en viss produktionsteknik. Det viktigaste är leveranssäkerhet, konkurrenskraftiga systempriser gentemot omvärlden och ett fortsatt lågt klimatavtryck.