Besked om reaktorstängning utlöste våg av kommentarer

Torsdag 30 april 2015

ringhals-1200px.jpg

Regeringen förlänger den statliga effektreserven.  Det meddelade energiministern efter Vattenfalls besked att stänga de två äldsta reaktorerna i Ringhals tidigare än planerat. 

Tidigare har Vattenfall sagt att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 ska köras fram till 2026 respektive 2025, det vill säga femtio år efter start. Nu har bolaget meddelat att båda reaktorerna stängs någon gång under perioden 2018–2020. Orsaken uppges vara dålig lönsamhet. Bolaget ser stigande produktionskostnader och spår att dagens lågaelpriser består de närmaste åren. En bidragande orsak är, enligt Vattenfall, också den effektskatt som höjs vid halvårsskiftet.

– Det är inte förvånande att Vattenfall stänger reaktorerna på grund av dålig lönsamhet när elpriset är så lågt och ser ut att vara det under flera år. Det säger Jan Nordling, huvudprojektledare för Vägval el. Men att driftperioden förkortas med 5–7 år kan man möjligen tycka är en form av resursslöseri. 

– Om tendensen är att stora delar av kärnkraften kommer att stängas av tidigare än planerat, så innebär det förstås att behovet av vägval för Sveriges elförsörjning blivit ännu mer akut. Trycket ökar på energikommissionen och på en ny energipolitik, säger Jan Nordling.

Med stängningen av de två reaktorerna försvinner produktionskapacitet på totalt drygt 9 TWh. Det motsvarar cirka sex procent av Sveriges totala elproduktion. Energiminister Ibrahim Baylan, som efter beskedet höll en pressträff, menar att produktionsbortfallet kompenseras dels av elcertifikatsystemet som växer med 5 TWh fram till 2020, dels av det elöverskott som förväntas även de närmaste åren. 

Mer bekymrad var energiministern för bortfallet av eleffekt – om ringhalsreaktorerna körs för fullt levererar de totalt ca 1700 MW. Som en direkt följd av stängningsbeskedet beslutade regeringen att förlänga den så kallade effektreserven fram till 2025. Reserven, som upphandlas varje år av Svenska kraftnät, används kalla vinterdagar ifall konsumtionen av el överstiger det som produceras och importeras. Effektreserven var tänkt att avskaffas 2020. Huruvida reserven ska finnas kvar även efter 2025 blir nu en fråga för energikommissionen.

Beskedet från Vattenfall följdes av en våg av kommentarer från olika håll. Miljöpartiet och Centerpartiet ger tummen upp, medan både Folkpartiet och Moderaterna hör till dem som har uttryckt besvikelse. De kritiska rösterna lägger bland annat skulden på regeringen för beslutet att höja effektskatten, medan de som välkomnar Vattenfalls besked lyfter fram att stängningen illustrerar att förnybara energislag numera är konkurrenskraftiga i förhållande till kärnkraft.

Från industrin uttrycks farhågor. SKGS, som företräder den energiintensiva basindustrin, oroar sig för effektbrist och vill ändra inriktningen på energikommissionen så att man ser över elsystemet redan från 2018. Från miljöorganisationer hörs mer positiva tongångar. Naturskyddsföreningen menar att stängningen visar att kärnkraften inte kan leverera den flexibilitet som blir allt viktigare i framtidens energisystem.

Oavsett uppfattning om kärnkraften, kan man konstatera att energislaget, åtminstone tillfälligtvis, återigen hamnat i fokus för energidebatten.