Brev till utbildningsministern

Onsdag 8 januari 2014

Den svenska vården står inför stora utmaningar. För att möta dem är innovativ klinisk forskning, som snabbt omsätts i moderna behandlingsmetoder som blir tillgängliga för alla patienter i hela landet ett måste. 

Samtidigt har antalet kliniska prövningar och studier minskat i landet, och den forskning som sker är inte samordnad. Därför utnyttjas inte de unika förutsättningarna som finns i Sverige för många typer av studier till fullo. Vi välkomnar därför att regeringen uttryckt en tydlig ambition att satsa på en förbättrad samordning av kliniska prövningar.

Behovet av en nationell samordning av kliniska studier är nämligen stort, bland annat behövs en utvecklad stödstruktur i form av nationellt samordnade men regionalt organiserade kliniska prövningscentra. En sådan struktur skulle inte bara stärka vårdens utveckling utan också bidra till bättre förutsättningar för akademi och näringsliv inom life science-fältet. Med utgångspunkt i såväl Ingrid Peterssons nyligen framlagda utredning i ämnet liksom vårt eget arbete inom projektet Prövningar för svensk medicin, ser vi en klar och tydlig öppning för de nödvändiga politiska besluten i frågan.

De senaste fem åren har antalet kliniska prövningar sjunkit med 25 procent i Sverige, från ca 400 till knappt 300 per år. Minskningen har framförallt skett i de direkt industrifinansierade studierna. En viktig förklaring till detta är problemet med rekrytering av patienter till studierna: utan patienter – inga studier. När rekryteringsfasen drar ut på tiden ökar kostnaden och resultaten försenas. Detta i kombination med en sjukvård som är pressad av både brist på tid och resurser, förklarar den sjunkande trenden.

Det råder en bred enighet om att vi både kan, och bör, återta vår tätposition inom Life science, klinisk forskning och kliniska prövningar. Men för att Sverige ska kunna behålla och stärka sin ställning på Life Science-arenan, som är global, bör de problem som nu identifierats åtgärdas och vi måste gemensamt bli bättre på att effektivare använda de möjligheter som finns. Om vi stärker patientnära forskning inom hälso- och sjukvård lägger vi grunden för bästa möjliga vård för patienten, men vi stärker samtidigt också både våra universitet och de företag som är verksamma i Sverige. Det är en situation som alla vinner på.

Precis som Ingrid Petersson visat i sin utredning behövs en struktur för nationell samordning med sex regionala stödfunktioner, en portal för de kliniska studierna samt en rad åtgärder för att förenkla myndighetsbeslut samt att förbättra statistik och uppföljning.

Genom vårt arbete i IVA-projektet Prövningar för svensk medicin som pågått sedan hösten 2012, kan vi utan tvekan konstatera att det finns en bred enighet om behovet av de samverkande regionala noderna och den centrala nämndmyndighet som nämns i utredningen. Enigheten i frågan är total; både från vård och akademi liksom företagen inom läkemedels- och medicinteknikområdet.

Den enda rimliga slutsatsen för regeringen bör därför vara att fatta beslut om kortaste möjliga remisstid så att förbättringarna kan träda i kraft så snart som möjligt.  Beredskapen att börja arbeta med konkreta åtgärder är stor inom vården, akademin och näringslivet!


Styrgruppen för Prövningar för svensk medicin, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Carola Lemne, koncernchef, Praktikertjänst och ordf i Prövningar för svensk medicin

Maria Anvret, professor, senior rådgivare, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Anders Ekblom, fd. global utvecklingschef Astra Zeneca

Jan Eriksson, förvaltningschef, Skånes universitetssjukvård

Jan-Inge Henter, forsknings- och utbildningsdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset

Bertil Lindahl, forskningsstrateg, SKL

Peter Lönnroth, bitr sjukhusdirektör, Västra Götalandsregionen

Nina Nelson, chefsläkare, Landstinget i Östergötland

Tommy Olsson, professor, överläkare Umeå universitet

Arvid Söderhäll, projektledare för Prövningar för svensk medicin, IVA

Johan Weigelt, vice vd, akademisekreterare, IVA

Viveka Åberg, nordisk medicinsk direktör, Merck Serono


Läs mer om projektet