Dålig uppföljning av forskningspolitikens resultat

Tisdag 1 juli 2014

Benner-Mats-Almedalen.jpg

Många länder har god kontroll på vad forskningspolitiken ska åstadkomma. I Sverige är det sämre beställt.

En ny studie genomförd av professor Mats Benner, Lunds universitet, på uppdrag av IVA visar på markanta skillnader mellan Sverige och flera andra europeiska länder när det gäller stringens i uppföljning och analys av forskningspolitiken. Studien diskuterades vid ett seminarium i Almedalen.

– I Finland har man en enkel och klar årlig genomgång av forsknings- och innovationssystemet, sa Mats Benner.

I Norge finns ett särskilt institut för uppföljning av det forskningspolitiken ska åstadkomma. I Nederländerna finns ett starkt forskningssystem. Där har vetenskapsakademin satt upp tio mätbara mål. Även i Danmark har man tänkt till. Redan för 15 år sedan sattes distinkta mål.

– De danska målen formulerades av universiteten tillsammans med departementet. Uppföljningen av lärosätenas resultat är skarp.

Schweiz har, enligt studien, konkreta och internationellt inriktade mål baserade på det som bedöms bäst för landet.

– I Sverige är det mer oklart vad forskningspolitiken ska åstadkomma. Ändå handlar det om en budget på runt 40 miljarder kronor. Det saknas en fast grund för utvärdering.

Den samlade bilden av vad kunskapsnationen Sverige ska göra saknas enligt Mats Benner.

– Det svenska systemet är som en sexåring i ett mörkt rum med bara en strimma ljus.

Riksdagsledamöterna Thomas Strand (S) och Betty Malmberg (M), båda ledamöter i Utbildningsutskottet, höll med Mats Benner om att bättre uppföljning och utvärdering av forskningspolitiken behövs. Men de var inte helt eniga om hur detta ska utformas.

– Lite har vi faktiskt flyttat fram positionerna. Vi har tagit steg mot ett styrdokument. Men mer av helikopterperspektiv behövs, sa Betty Malmberg.

Exakt hur en bättre modell än den nuvarande ska se ut är inte självklart. Modeller från lärosäten skulle kunna vara ett underlag för politiken. Men, enligt Betty Malmberg, kanske det inte behövs  nya institutioner.

Thomas Strand ansåg att de nuvarande utvärderingarna är alltför kortsiktiga.

– Det krävs långsiktighet. Mats Benners inlägg kan vara en väckarklocka för politiken, sa han.

Ett förbättrat system för uppföljning bör, ansåg Thomas Strand, bygga på en process där politikerna  lyssnar.

– Det är inte heller hugget i sten att det ska vara en forskningsproposition vart fjärde år. Ett innovationsråd vore en bra  förbättring. Men ska vi lyckas skapa långsiktiga lösningar, så måste de vara blocköverskridande, sa han.

Skribent: Pär Rönnberg