Detaljerade simuleringar bakom Vägval els slutsatser

Fredag 3 juni 2016

Bo Rydén_1-1200px.jpg

Den 14 juni presenteras slutsatserna från Vägval el. Ett viktigt underlag till syntesrapporten kommer från forskningsprogrammet NEPP. Matematiska modeller av elsystemet visar på möjliga konsekvenser av olika vägval fram till 2050. 

– Vårt uppdrag var att studera konsekvenserna av resultaten från de olika arbetsgrupperna inom Vägval el. Vi har använt våra modeller för att analysera tre scenarier för elsystemet fram till 2050, säger Bo Rydén, deltagare i NEPP, North European Power Perspectives, och en av dem som står bakom underlaget till Vägval els syntesrapport.

Forskarna inom NEPP har utvecklat flera matematiska modeller av det tekniska elsystemet i norra Europa. Modellerna gör det möjligt att studera förändringar i  elsystemet både på lång sikt och under enskilda år – i vissa fall med en tidsupplösning ner till enskilda timmar.

– Resultat från våra modeller visar lönsamheten för ny- och återinvesteringar i elproduktion och tilläggssystem och vilka styrmedel som kan krävas för det. Men också hur eleffektbehovet kan täckas under de kallaste vinterdagarna, om det krävs import och i så fall varifrån elen kommer och till vilka priser, säger Bo Rydén.

I samråd mellan NEPP och IVA Vägval el formulerades två huvudscenarier för elsystemet 2050 som studerades: 100 % förnybart elsystem eller 100 % fossilbränslefritt elsystem. NEPP har även analyserat möjliga konsekvenser av ett tredje scenario, en medelväg mellan de båda huvudscenariernas extremfall.

Ett fossilbränslefritt scenario ger stabil tillgång på el, men å andra sidan krävs investeringar i ny kärnkraft. Alternativet med enbart förnybar elproduktion ställer bland annat krav på omfattande investeringar i överföringskapacitet och lagringsteknik.

– Inget av scenarierna är fritt från stora utmaningar. För att klara utmaningarna behöver vi mer kunskap och mer erfarenhet av de tänkbara lösningarna, säger Bo Rydén.

– Oavsett vilken av de två ytterligheterna vi väljer, eller om vi väljer en gyllene medelväg, står vi inför en ny spelplan för elsystemet efter 2035. Vi måste förbereda oss för den redan nu.

Forskarna inom NEPP har även använt sina modeller för att uppskatta konsekvenser av en förtida avveckling av de sex kvarvarande kärnkraftsreaktorerna. Att stänga reaktorerna redan 2020 skulle – jämfört med att köra reaktorerna under hela deras tekniska livslängd – kosta drygt 200 miljarder kronor och orsaka ökade koldioxidutsläpp med cirka 500 miljoner ton. En stängning 2035 skulle, utifrån samma modellberäkning, innebära kostnader på cirka 75 miljarder kronor och ökade utsläpp med cirka 100 miljoner ton koldioxid.