Energieffektivisering måste ända upp i styrelsen

Onsdag 27 november 2013

Tekniken finns, kunnandet likaså. Ändå går det trögt med energieffektiviseringen. För att få fart på sparandet krävs det nya affärsmodeller och engagemang ända upp i företagens styrelse.

Det räcker inte med duktiga drifts-och IT-tekniker för att nå framgång med energieffektivisering. Det krävs att företagsledningen är engagerad för att det ska hända något.

Hans-Dalborg-150px– Det här är en ledningsfråga, den måste ända upp i styrelsen, som är ytterst ansvarig för företaget, sa Hans Dalborg, gammal bankman och i dag ordförande för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, vid IVA-seminariet ”Energieffektivisering - affärsmöjligheter och affärsmodeller”.

Zandelin-150pxCarina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam, menade att det krävs tydliga ekonomiska mål och en tydlig strategi om energieffektiviseringen ska lyckas. Eller som Niklas Zandelin, vd eze System, uttryckte det:

– När det blir en fråga för ekonomichefen – då börjar det hända saker.

Men för att nå ledningsgruppen krävs lättöverskådliga fakta, konstaterade bland annat Per-Arne Rudbert, vd för fastighetsföretaget Humlegården.

– Att mäta är att veta – beslut måste baseras på fakta, sa han.

FridhEn annan viktig del om man vill göra affär av energieffektivisering är transparens, det vill säga att mätningarna kan översättas till lättfattliga och överskådliga diagram och rapporter, som visar vad åtgärderna kostar och vad man spar.

– Effektiva mätare finns redan, sa Per Fridh, global produktchef på ABB.

– Men i dag är det enklare hitta sina klasskamrater från mellanstadiet än att läsa av en elmätare, påpekade Niklas Zandelin, och tog ett exempel:

En vd vill ha en rapport från en elmätare vid ett ställverk. I princip vill chefen ha lättöverskådlig information om hur mycket el som används och vad driften kostar. När teknikerna kommer får han i stället en massa nyckeltal, presenterade i enheter som han inte förstår.

– På något sätt känns det som vi är tillbaka i IT-branschens barndom, där en massa män i vita rockar står vid stora datorer och håller på med obegripliga kommandon, sa Niklas Zandelin.

Hans egen erfarenhet visar att tydlig visualisering av energieffektiviseringen kan ge upp till en tredjedels minskning av energianvändningen. När folk förstår sambanden och tydligt kan se resultatet av att de släcker ner och slår av blir de mer motiverade av att delta i sparandet – och då kan det också bli affär av effektiviseringen.

En modell som dykt upp de senaste åren påminner om den som användes när bredband började installeras i svenska fastigheter: operatören står för investeringskostnaden mot att företaget får rätt att leverera en tjänst under en viss tid och ta (en del) av vinsten på affären.

– Vi går in och tar kostnaden för energieffektiviseringen. Om det inte sker någon besparing sker det inte någon debitering. Vi tar max 80 procent av besparingen, till dess att kostnaderna är betalda, berättade Mikael Ahlström, chef sektionen för energieffektivisering på ÅF.

Det börjar också dyka upp marknader för återvunnen energi:

Lena-Gunnarsson– Lena Gunnarsson, produktchef för fjärrvärme hos Fortum, berättade om ”Öppen fjärrvärme”, där Stockholms stad säljer bland annat överskottsvärmen från kyldiskarna i Östermalmshallen till Fortum.

– I Stockholm finns det främst två källor som kan leverera värmeöverskott: livsmedelsindustrin och datahallar, berättade Lena Gunnarsson.

Den stora utmaningen är nu att få upp storleken på affärerna. Per-Arne Rudbert berättade att Humlegården sparar energi för 10 miljoner årligen. Samtidigt ligger hyresintäkterna för fastighetsbolaget på cirka en miljard.

– Men även om det fortfarande rör sig om mindre belopp, så är det besparingar som adderas år för år och blir större. Det kan också ses som en ”key performance indicator”, har man bra ordning och reda på detta, kan man anta att företaget har bra reda på annat, tillade han.

Thomas-Koch-BlankDessutom, som Thomas Koch Blank, energikonsult på McKinsey, påpekade är att bevisbördan ofta orättvist tung för de som vill energieffektivisera:

– Beslut om omorganisationer som påverkar människors liv fattas med väldigt lite underlag, samtidigt som man kräver väldigt mycket bevis för att det ska löna att göra en energieffektivisering, som inte påverkar människors liv alls lika mycket.