”Flexibilitet viktigt för att skapa hållbart elsystem”

Fredag 11 mars 2016

Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och ledamot av styrgruppen i Vägval el. Foto: Janne Danielsson

Hur bygger vi en flexibel infrastruktur som kan ställas om i takt med teknikutveckling och en förändrad omvärld? Det är en av flera stora utmaningar för framtidens elsystem, enligt Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute, SEI, och ledamot av styrgruppen i Vägval el. 

Till skillnad från många andra deltagare i Vägval el, med omfattande bakgrund inom el- och energisektorn, har Johan Kuylenstierna en bred erfarenhet av internationella hållbarhetsfrågor. Han har bland annat jobbat inom FN. En av de viktigaste utmaningarna med elsystemet, liksom för många andra investeringar, är att göra det anpassningsbart över tid, anser han. Att göra det möjligt att utvärdera och bygga om infrastrukturen i takt med att tekniken utvecklas och omvärldsförutsättningarna förändras.

– Att bygga in flexibilitet i elsystemet är svårt, eftersom det många gånger handlar om stora system och därmed dyra investeringar. Men om vi inte gör det finns risk att vi låser fast oss för flera decennier i system som kanske är suboptimala och miljömässigt ohållbara.

Också frågan om resursanvändning, och vilken miljöpåverkan det har, kommer att få större betydelse i framtiden, enligt Johan Kuylenstierna. Inget produktionsslag är utan miljöpåverkan, konstaterar han. Bioenergi använder vatten och mark, för att tillverka vindsnurror krävs både energi, stål och cement som ger koldioxidutsläpp, medan solcellsproduktion innebär brytning av sällsynta jordartsmetaller som även de är energikrävande i tillverkningsprocessen.

– I framtiden kommer det att bli  viktigt att få ett bättre grepp om den totala resursanvändningen för varje energislag. Och därmed vilka utmaningar som finns med respektive elproduktionsmetod. Det handlar om både optimering och möjligheter att kunna jämföra.

Klimatfrågan kommer även framöver att bestämma villkoren för energi- och elsystemen. Vid FNs klimattoppmöte i Paris i slutet av 2015 höjde världens länder ambitionsnivån för klimatarbetet. Parterna enades då om att jordens uppvärmning ska hållas under två grader och med en tydlig ambition om att uppvärmningen helst ska stanna vid 1,5 grader.

– Det är visserligen mer av symboliskt värde just nu, men det visar att länderna faktiskt tror att vi kan åstadkomma större förändringar än tidigare. En anledning till optimismen är den snabba utveckling vi ser inom energisektorn. Bara sedan Köpenhamnsmötet 2009 har till exempel kostnaden för att producera solenergi gått ner med så mycket som 80 procent.

Allt hårdare krav på utsläppen av växthusgaser sätter press på det svenska elsystemet. Men det öppnar även möjligheter, anser Johan Kuylenstierna. Sverige, som redan producerar en så stor andel av elen fossilfritt, kan sälja el, men också locka utländska företag att förlägga sin produktion här – av miljöskäl samtidigt som vi skapar jobb.

– Jag tycker vi borde ha en mer levande diskussion om hur vårt fossilfria elsystem kan bidra till att attrahera elintensiv industri och även servicenäring till Sverige. De stora serverhallarna i norra Sverige är ett exempel på det. Men jag tror möjligheten är mycket större än så. Kom ihåg att många andra länder har svårare förutsättningar att ställa om sitt energisystem än vi. Det skapar möjligheter och konkurrensfördelar för Sverige som en del av den nya klimatekonomin!