Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell

Måndag 12 november 2012

Inom Agenda för forskning har en analysmodell för forskningspolitisk diskussion utvecklats. Genom att diskutera forskningen som en samhällskraft med fyra huvudsakliga uppgifter vill vi på ett systematiskt sätt utveckla den viktiga insikten att forskningspolitiken har ett antal mål som inte automatiskt går hand i hand.

Kanske är det till och med så att vissa mål står i konflikt med varandra när det gäller att fatta enskilda politiska beslut? Vi har beslutat att pröva tanken att formulera en sammanhängande beskrivning av forskningspolitikens olika mål–medelrelationer ur ett samhällsperspektiv.

Framför allt vill vi systematiskt diskutera hur olika explicita eller implicita forskningspolitiska målsättningar relaterar till forskningens olika uppgifter i samhället respektive till mått på måluppfyllelse/kvalitetsbegrepp.

Tänkta fördelar med denna ansats är:

att forskningspolitiken genom att beskrivas från ett samhällsperspektiv sätts i relation till andra politikområden

att den hjälper oss hålla isär projektets analytiska ambition från den politiska uppgiften att prioritera mellan olika målsättningar

att diskussioner om differentierade kvalitetsbegrepp och om forskningspolitisk utvärdering kan föras inom en gemensam struktur

att en lång rad forskningspolitiska frågor (till exempel frågan om i vilken mån forskningspolitiken kan/bör vara ”svensk” och frågan om i vilken mån vi behöver öka resurskoncentrationen till så kallade starka forskningsmiljöer) kan relateras till olika forskningspolitiska målsättningar (olika svar på frågorna för olika målsättningar), vilket synliggör synergier och motsättningar mellan olika mål.


Läs rapporten  Ladda ner PDF