Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning

Tisdag 24 juli 2012

Studien har fokuserat på den inhämtning av forskningsbaserad kunskap som sker via statliga myndigheter utanför den ordinarie forskningspolitiska processen. Den omfattar såväl rena forskningsresultat som annan kunskap (till exempel utredningar och analyser) baserad på forskning.

En kombination av olika analysmetoder har använts. Dels har en mer övergripande granskning skett av omfattning och typ av forskningsbaserad kunskapsinhämtning som sker via myndigheterna, dels har ett antal myndigheter med olika profil valts ut för djupare fallstudier.

Slutsatser

Våra övergripande slutsatser (se kapitel 7 för ytterligare detaljer) är följande:

  • Erfarenhetsutbytet mellan myndigheter om forskningsbaserad kunskapsinhämtning bör öka.
  • Myndigheter bör undvika att alltid anlita samma forskare när forskningsbaserad kunskapsinhämtning läggs ut externt, eftersom det kan medföra ett snävt upplägg och färre nya idéer.
  • En myndighet bör alltid säkra sin forskningskompetens för varje område där myndigheten inhämtar forskningsbaserad kunskap, oavsett om myndigheten utför egen forskning eller inte.
  • Varje myndighet som utför forskning eller lägger ut forskning bör ha ett organ som granskar dessa processer.
  • Myndigheternas forskningsansvar behöver ses över och ansvaret för sektorsforskningen förtydligas.
  • Utvärderingsmetoder och återkopplingsprocesser från departement och regeringskansli till myndigheterna bör utvecklas. Dessutom behöver beställarkompetensen säkerställas hos departementen och för hög grad av detaljstyrning undvikas.
  • Myndigheternas arbete med att sprida den inhämtade kunskapen behöver utvecklas. De behöver också utveckla metoderna för att mäta hur den kunskap de tar fram används utanför myndigheten.


Läs rapporten  Ladda ner PDF