Forskningsministern gör tummen upp för IVA-förslag

Torsdag 27 april 2017

Fem förslag kan göra svensk forskning än vassare. Det anser IVA-projektet Utsiktsplats forskning. Och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning håller med.

De offentliga satsningarna på forskning och innovation bör gradvis öka, men resultaten måste utvärderas och analyseras bättre än i dag. Konkreta kontrakt mellan stat och lärosäten skulle kunna stärka universitet och högskolors möjligheter att utveckla unika profiler. Uppdraget för lärosätenas styrelser behöver bli tydligare och deras arbetsformer förändras. Sist men inte minst anser Utsiktsplats forskning att villkoren för internationalisering av både forskning och högre utbildning behöver förbättras.

– Utfallet av investeringarna i forskning kunde vara bättre. I det sammanhanget kan era förslag vara en bra sak, sa Helene Hellmark Knutsson, vid projektets slutseminarium.

Hon konstaterade att både den förra och den nuvarande regeringen har ökat anslaget till forskning med avsevärda belopp.

– Det har lett till mer forskning, inte till högre kvalitet. Man får inte heller glömma bort den högre utbildningen.

Översyn av systemet för resurstilldelning, som också IVA-projektet förordar, kan vara ett sätt att också förbättra utbildningens kvalitet.

När det gäller internationalisering av forskning och utbildning anser forskningsministern att Sverige halkat efter. Därför har en utredning börjat arbeta med hur situationen ska förändras till det bättre.

– Det kan också vara värt att titta på om särskilda kontrakt mellan staten och lärosätena är en bra idé. Den uppgiften ingår som en del i utredningen om resursfördelningssystemet, sa Helene Hellmark Knutsson, och påpekade att Sverige ska vara en av världens ledande forsknings- och kunskapsnationer.

Även Karin Röding, statssekreterare på utbildningsdepartementet, anser att förslagen från IVA-projektet i stora delar var bra.

– Det finns intressanta perspektiv i slutsatserna, men utbildning och studenter kunde nog ha lyfts upp lite mer. Dessutom saknar jag resonemang om betydelsen av sammanhållna miljöer och om behovet av utbildningsrelevant forskning, sa hon.

Projektets slutsatser kommenterades också av andra personer med god inblick i forskningens villkor. I en av panelerna lyftes förslaget om bättre utvärdering och analys av forskningspolitiken.

Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen, påpekade att alla forskningsfinansiärer redan analyserar vad satsningarna leder till.

– Men den totala bilden är splittrad. Och om det skulle inrättas ett särskilt institut för utvärdering och analys, så vore det utomordentligt bra om det fanns en styrgrupp med experter kopplat till detta. Det får inte fungera som någon form av riksrevision, sa hon.

Det finns redan mängder av data, menade Enrico Deiaco, Tillväxtanalys, som kan vara grunden i utvärderingar.

– Det vore bra om man vågade göra detta. Det vore också bra med experiment med olika modeller, sa han.

Även Dan Brändström, Linnéuniversitetet, såg behov av ett särskilt institut för analys.

– Nu finns det inget som beskriver effekterna av vad vi gör. Även forskningspolitiken bör vila på vetenskaplig grund, sa han.

 

Skribent: Pär Rönnberg