Framtidens goda städer skapas nu

Onsdag 27 april 2016

Blanda bostäder med arbetsplatser. Skapa mötesplatser utanför centrum. Bygg högt och minska utrymmet för bilar. Det är några förslag som samhällsintresserade unga menar bidrar till att framtidens städer blir attraktiva.

Framtidens städer skapas nu. Det är visioner hos arkitekter, beslutsfattare och politiker som kommer att ligga till grund för utformningen. Men framtiden är inte given. Vid en workshop, arrangerad av IVA-projektet Framtidens goda stad, diskuterade ett tjugotal politiskt aktiva unga och andra samhällsengagerade ungdomar vad som bör känneteckna urbana miljöer.

Även om samsynen inte var total så var några av de tankar som framfördes exempelvis att bostäder och arbetsplatser i större grad borde finnas i samma område. Nya byggnader kan vara multifunktionella och höga. Varsam förtätning av det befintliga bostadsbeståndet är en möjlig väg att få till fler bostäder. Kollektivtransporter måste vara mer anpassade till resenärerna och antalet bilar på gatorna behöver minska kraftigt.

Ett nyckelord för tankarna om morgondagens stad är att just blandning i vid mening bidrar till att göra miljöer attraktiva för de boende.

Alexander Ståhle är stadsbyggnadsforskare knuten till KTH. Han påpekade, med stöd av flera exempel, att politikers och arkitekters visioner faktiskt ofta blir förverkligade. Under tidigt 1900-tal var den visionära framtiden bilens. Det resulterade i städer anpassade för bilismens bästa.

Än längre tillbaka var gatorna avsedda för att transportera människor inte bilar. Inte ens smarta bilar gör städer smarta, sa han.

Städernas utveckling handlar, enligt Alexander Ståhle, i grunden om närhet. Närhet till det människor är i behov av. Det är detta som driver urbaniseringen.

Fyra stora trender påverkar det som sker. Digitalisering är en av dem. En enkel app har exempelvis skapat Uber, som vänt upp och ner på taxibranschen. Självkörande bilar kommer inom ett antal år att förändra resandet.

Kollektivtrafik och snabbtåg är en annan väsentlig trend. Sju av tio arbetsresor i Stockholm sker redan kollektivt.

Allt fler väljer att ta cykeln till jobbet. Det är också en växande trend. I Amsterdam sker redan 40 procent av persontransporterna med cykel.

Dessutom ökar gåendet. Mer människor i städerna ger den effekten.

Det ökar värdet på fastigheter längs gångstråken samtidigt som handeln ökar. Gående är det som driver ekonomin, inte bilarna, sa han.

På ett övergripande plan, konstaterade Alexander Ståhle, är urbanisering och teknikutveckling supertrender som påverkar livet och städerna.

Skribent: Pär Rönnberg