Fyra alternativ för framtidens el

Onsdag 3 februari 2016

Andreas Regnell.jpg

Även i framtiden kan Sveriges elproduktion vara fossilfri. Men det är inte bråttom att bygga nya anläggningar. Det hävdar IVA-projektet Vägval el, som nyligen presenterade fyra alternativ till elsystem för 2030–2050.

– Få länder har så många alternativ som Sverige för framtidens elproduktion, sa Andreas Regnell, chef för Vattenfalls strategiska utveckling, vid ett IVA-seminarium. Andreas Regnell är en av dem som arbetat fram elscenarierna.

Eftersom Sveriges elproduktion har mycket begränsad klimatpåverkan brådskar det inte med att ställa om till andra produktionssystem. Dessutom kan en för snabb omställning bli onödigt dyr och ge inlåsningseffekter.

För 2030 till 2050 finns, enligt projektets rapport, fyra fossilfria alternativ: mer sol och vind, mer biokraft, ny kärnkraft eller mer vattenkraft. Summan av bruttopotentialen av de fyra alternativen innebär långt mer än en fördubbling av dagens produktionskapacitet. Men för att utnyttjas fullt ut krävs exempelvis utbyggnad av de sista orörda älvarna och att alla lämpliga tak förses med solceller.

I scenarierna förutsätts inte heller detta.

Kraftigt ökat framtida inslag av el från sol och vind i mixen av produktionssystem kommer att växelvis ge för mycket eller för lite el.

– Effekten räcker inte helt. Därför blir vi beroende av att importera och exportera.

Stora investeringar i nät och möjligheter till import och export är därför, liksom anläggningar som producerar el när det inte blåser, nödvändiga.

– Biokraften kan också byggas ut. Det förutsätter att alla fjärrvärmeanläggningar också producerar el.

Ny teknik och ökad användning av skogsråvara behövs om detta alternativ ska förverkligas. Och om allt fler väljer värmepump istället för fjärrvärme blir det problem att få till elförsörjningen.

Ny kärnkraft är en tekniskt möjlig, men dyr och långsiktig, möjlighet.

– Med mindre anläggningar och ny teknik, så kanske det skulle gå.

Vattenkraft är det mest flexibla energislaget. För att maximalt utnyttja denna krävs att riksdagen ändrar de lagar som skyddar de orörda älvarna. Men de existerande anläggningarna kan med ny teknik tillsammans med viss utbyggnad i redan reglerade vattendrag ge mer el.

Produktionskostnaden per kilowattimme är i alla de fyra grundalternativen i samma storleksordning, 40–50 öre.

Däremot varierar kostnaderna för de tilläggssystem som behövs för att garantera en trygg elförsörjning. De blir dyrast för sol och vindalternativet.


Se seminariet 

Skribent: Pär Rönnberg