Gammal mat ger nya affärsmodeller

Onsdag 26 augusti 2015

Matrester_1200px.jpg

Gammal mat är långtifrån alltid för gammal eller oätlig. Detta tar nu flera aktörer fasta på och skapar affärsmodeller för att antingen vidaresälja maten till lägre pris eller använda den som råvara i andra processer.

E-handelssajten Matsmart har redan sålt över 400 ton varor med kort bäst före-datum, och omsätter runt 30 miljoner kronor per år - efter bara ett och ett halvt års existens. Företaget köper upp stora volymer av utgående eller felmärkta varor som inte blivit sålda i affär, såsom pasta, ris, konserver, oljor, mineralvatten, snacks och hygienprodukter. Dessa kan sedan säljas vidare, eftersom ett utgånget bäst före-datum egentligen inte påverkar produkternas kvalitet nämnvärt.

Matsmart anger sig hålla 20-90 procents lägre priser än i vanliga matbutiker.

Även Stockholms Stadsmission kommer att börja sälja matvaror billigt som är nära eller har passerat bäst före-datumet. Butiken kommer att bli Nordens första "sociala supermarket" och placeras troligen i Rågsved i södra Stockholm. Anledningen, menar Stadsmissionen, är att det varje år slängs 622 000 ton ätbar mat i Sverige, samtidigt som många inte har mat för dagen. Ekonomiskt utsatta kommer att kunna handla mat till mycket lägre pris än vanligt, medan de som vill stödja butiken kan handla till fullpris.

Butiksidén har initierats av matvaruföretaget Axfood, som också deltar i IVAs projekt Resurseffektiva affärsmodeller. Ytterligare ett tiotal medfinansiärer bidrar bland annat genom att skänka varor till försäljning.

Utomlands är sociala supermarkets vanliga, liksom rörelser för gemensamt matlagning och -försäljning. Omställningsgruppen i den belgiska staden Grez har till exempel satt upp eget bageri, eget bryggeri, egen gemenskapsodling och ett kök för att laga olika produkter av frukterna och grönsakerna från odlingen. Och bara i Brysselområdet finns ett femtiotal grupper organiserade som andelsjordbruk som erbjuder lokalt framtagna varor som grönsaker, ost, honung och kött till konsumenter i området. "Omställning" är i dessa sammanhang ett begrepp för handlingar och rörelser som syftar till att radikalt ändra ens sätt att leva, arbeta och konsumera på, bland annat för minskad miljöpåverkan.

I de fall gamla livsmedel inte kan säljas vidare kan man som i Göteborg göra biobränsle av maten. En ny etanolfabrik processar gammalt bröd, choklad och annan mat från regionen som innehåller socker och stärkelse. Bakom anläggningen ligger företaget Neot och drivmedelskedjan St1, medan företaget SUEZ environnement samlar in varorna till anläggningen.

Fabriken kan producera fem miljoner liter bioetanol om året.

Skribent: Joakim Rådström